tag:blogger.com,1999:blog-72176048720808159492024-02-18T19:36:44.416-08:00Protecting Lake Ohrid, Albania and MacedoniaThis page aim to raise awareness about the values of Lake Ohrid, one of the deepest and oldest lake in Europe. The content published on this page does not necessarily reflect the views of the European Union and UNESCO. A page owned by DMO ALBANIA (www.dmoalbania.al)almaghttp://www.blogger.com/profile/16986600143929165120noreply@blogger.comBlogger176125tag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-24482251837869823692024-02-14T07:09:00.000-08:002024-02-14T07:09:44.379-08:00Civil Society against the New Law on Protected areas/ Ndryshimet e rrezikshme ne Ligjin per Zonat e Mbrojtura<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Civil Organizations against the New Law on Protected Areas</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">DMO Albania joins other environmental organizations in Albania that demand not to amend the law on Protected Areas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkC6KV5zXk6A84SDe78Ot41Cz4kXYFay8WPDSgInZd4IpzpvDbHbOBHf6h19AklXALRq49p7OPCRxC5DF6S8EMdhRNqgfe7XrBtu5agKyh9qOuAd0RQxvgD0gSCztHx0AXkMiJF9kXgodhIQnStzeTYj9ydZYe8NGdK6B8CM5D1bxuB1xtv03UEJeNETE/s3264/Vjosa%20River%20(7).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1836" data-original-width="3264" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkC6KV5zXk6A84SDe78Ot41Cz4kXYFay8WPDSgInZd4IpzpvDbHbOBHf6h19AklXALRq49p7OPCRxC5DF6S8EMdhRNqgfe7XrBtu5agKyh9qOuAd0RQxvgD0gSCztHx0AXkMiJF9kXgodhIQnStzeTYj9ydZYe8NGdK6B8CM5D1bxuB1xtv03UEJeNETE/w400-h225/Vjosa%20River%20(7).jpg" width="400" /></a></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">The proposed changes risk opening the way for construction in protected areas, as it gives municipalities the right to manage at least 20% of their territory.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">The initiative was presented to the Assembly by 12 members of the majority, who argued that the new draft law would stop mass emigration, as the Municipalities could use these areas for economic activity and would increase employment and income.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">However, environmental experts and many organizations have raised their voices throughout this period, saying that the draft law destroys protected areas and seriously threatens habitats and species.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Specifically, amend law No. 81/2017, "On protected areas," the changes below are requested:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Article 6 of the draft law: "For some additions and changes to Law No. 81/2017 For protected areas," defines: "In Article 8, after point 3, point 3/1 is added with content: "3/1. In any case, the respective municipality administers no less than 20% of the surfaces of the protected areas in this municipality's territory".<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">The proposal for the change in Article 16, which includes National Parks, emphasizes that projects approved by KKT and proposed by the Ministry of Environment or municipalities are allowed.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">A proposed change is also for article 42, wherein the letter "f" of point 3 after the words "traditional activity" and the words "and economic" are added.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgegl8XJgkpOJdix-Wffi1hVr0FrTIH8X6uok1UqsEHh20_ps35lSUTM_dd3AqfMqfQ1k9gj60SDwWG8MGNeg1rD6QVvfpthe5Usq80pa9F_2tj6dVZ4QoIjpqe2h9IyiXWK22IZehSyGx2nX3He94EsGzV0FBoVNKDZRwkwBtii3XMamKmBfcsZBMApqQ/s2048/12525187_10208855461925524_1112836517418736877_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgegl8XJgkpOJdix-Wffi1hVr0FrTIH8X6uok1UqsEHh20_ps35lSUTM_dd3AqfMqfQ1k9gj60SDwWG8MGNeg1rD6QVvfpthe5Usq80pa9F_2tj6dVZ4QoIjpqe2h9IyiXWK22IZehSyGx2nX3He94EsGzV0FBoVNKDZRwkwBtii3XMamKmBfcsZBMApqQ/w400-h266/12525187_10208855461925524_1112836517418736877_o.jpg" width="400" /></a></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">The Prime Minister of Albania also supported the draft law in his speech during an activity for Vjosa National Park, emphasizing that the municipalities requested the changes.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Experts argue that Law 81/2017 was made with international expertise, while the last proposals were made only by several deputies without national and international environmental expertise.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Above all, it is being attempted not to take into account the arguments of environmental organizations and to discuss the law so quickly on February 15, 2024. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p class="MsoNormal"></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Ndryshimet e rrezikshme ne Ligjin per Zonat e Mbrojtura</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">DMO Albania i bashkohet organizatave të
tjera mjedisore në Shqipëri qe kërkojnë të mos amendohet ligji për Zonat e
Mbrojtura. Ndryshimet e propozuara rrezikojnë që ti hapet rruga ndërtimeve në
zonat e mbrojtura, pasi u jep të drejtën bashkive të menaxhojnë të paktën 20% të territorit të tyre. Nisma u paraqit në
Kuvend nga 12 deputetë të mazhorancës, të cilët argumentojnë se projektligji i
ri do të ndalë emigrimin masiv, pasi Bashkitë do kenë mundësi të shfrytëzojnë
këto zona për veprimtari ekonomike dhe do të rrisin punësimin dhe të ardhurat. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkC6KV5zXk6A84SDe78Ot41Cz4kXYFay8WPDSgInZd4IpzpvDbHbOBHf6h19AklXALRq49p7OPCRxC5DF6S8EMdhRNqgfe7XrBtu5agKyh9qOuAd0RQxvgD0gSCztHx0AXkMiJF9kXgodhIQnStzeTYj9ydZYe8NGdK6B8CM5D1bxuB1xtv03UEJeNETE/s3264/Vjosa%20River%20(7).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1836" data-original-width="3264" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkC6KV5zXk6A84SDe78Ot41Cz4kXYFay8WPDSgInZd4IpzpvDbHbOBHf6h19AklXALRq49p7OPCRxC5DF6S8EMdhRNqgfe7XrBtu5agKyh9qOuAd0RQxvgD0gSCztHx0AXkMiJF9kXgodhIQnStzeTYj9ydZYe8NGdK6B8CM5D1bxuB1xtv03UEJeNETE/w400-h225/Vjosa%20River%20(7).jpg" width="400" /></a></div><br /><span lang="EN-GB"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Por gjithë këtë periudhë ekspertet e
mjediusit dhe shumë organizata kanë ngritur zërin duke thënë se projektligji
zhduk zonat e Mbrojtura, kërcënon seriozisht habitatet dhe speciet. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Konkretisht kërkohet të ndryshohet ligji
Nr. 81/2017 “Per zonat e mbrojtura” me keto ndryshime.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Neni 6 i projektiligjit: “Për disa shtesa
dhe ndryshime në Ligjin Nr. 81/2017 Për zonat e mbrojtura” përcakton: “Në nenin
8, pas pikës 3 shtohet pika 3/1 me permbajtje: “3/1. Në çdo rast, Bashkia
përkatëse administron jo më pak se 20% të sipërfaqeve të zonave të mbrojtura që
janë në territorin e kësaj bashkie”. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Në propozimin për ndryshimin në nenin 16,
ku përfshihen Parqet Kombëtare theksohet se lejohen projekte të miratuara nga
KKT, të propozuara nga Ministria e Mjedisit apo bashkitë.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Në nenin 10, “Në gërmën ‘c’ të pikës 2 pas
togfjalëshit … gazit me shtrirje të gjatë …. shtohet togfjalëshi përveç;
projekteve të miratuara nga KKT të propozuara nga Ministritë përgjegjëse ose
bashkitë përkatëse ku të evidentohet rëndësia kombëtare e investimit dhe që
investimi zbaton/respekton kriteret më të lartë të mbrojtjes së mjedisit dhe
ndikimit më të ulët në natyrë dhe biodiversitet”, <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"> Ndërsa, një ndryshim i propozuar është edhe
për nenin 42, ku në shkronjën ‘f’ të pikës 3, pas fjalëve’ ‘veprimtari
tradicionale’ shtohen fjalët ‘dhe ekonomike’.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Projektligjin e mbështeti edhe kryeministri
I Shqiperise në fjalën e mbajtur gjatë një aktiviteti për Vjosën Park Kombëtar,
duke theksuar se ndryshimet janë kërkuar nga bashkitë.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgegl8XJgkpOJdix-Wffi1hVr0FrTIH8X6uok1UqsEHh20_ps35lSUTM_dd3AqfMqfQ1k9gj60SDwWG8MGNeg1rD6QVvfpthe5Usq80pa9F_2tj6dVZ4QoIjpqe2h9IyiXWK22IZehSyGx2nX3He94EsGzV0FBoVNKDZRwkwBtii3XMamKmBfcsZBMApqQ/s2048/12525187_10208855461925524_1112836517418736877_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgegl8XJgkpOJdix-Wffi1hVr0FrTIH8X6uok1UqsEHh20_ps35lSUTM_dd3AqfMqfQ1k9gj60SDwWG8MGNeg1rD6QVvfpthe5Usq80pa9F_2tj6dVZ4QoIjpqe2h9IyiXWK22IZehSyGx2nX3He94EsGzV0FBoVNKDZRwkwBtii3XMamKmBfcsZBMApqQ/w400-h266/12525187_10208855461925524_1112836517418736877_o.jpg" width="400" /></a></span></p><p>
</p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Ekspertet argumentojnë se ligji I vitit
2017 është bërë me nje ekspertizë ndërkombëtare, ndërsa propozimet e fundit
vetëm nga një numër deputetësh pa asnjë ekspertizë mjedisore kombëtare dhe
ndërkombëtare. Mbi të gjitha po tentohet që të mos merren parasysh argumentet e
organizatave mjedisore dhe ligji të diskutohet me shpejtësi në 15 shkurt 2024.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"> </span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><span lang="EN-GB"><br /></span><p></p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-40398109679627729312023-09-22T06:39:00.013-07:002023-10-14T06:57:32.541-07:00UNESCO warns state parties to protect Lakeside Heritage Site - 45th session WHC.<p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">Ne sesionin e 45 te UNESCO-s qe po mbahet ne Riad, te Arabise Saudite, Komiteti i Trashëgimisë Botërore, pasi ka shqyrtuar dokumentin praraqitur nga Qendra se </span><span style="color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">Trashegimise Boterore, (WHC/23/45.COM/7B.Add.2,) me Projekt-vendimin Nr. 45 COM 7B.104, ka kërkuar nga Shtetet Palë Shqiperia dhe Maqedonia e Veriut, vendosjen e MASAVE EMERGJENTE të menjëhershme për të ndaluar kërcënimet e reja si dhe eliminimin e kërcënimeve ekzistuese ndaj liqenit te Ohrit, Trashegimi Boterore. </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnjK8-yD9p0FuXMKkFEO8Xe4NVxfwM9E-g-nSn8_niXgHD4ot07LFV1vCqF5LYa0gAqhXOQOPtkLNxqwNUnxv7Tf3RO__BD2AJ06rpn1QDG_al8kLpxhk7ulK5ixx719fjAlHO2XDKGpx1JSAzV9C7XZvHOZt-07BOhMw4pVnmhKRDEZ6x40soMSNg6g8/s4608/20190829_173601.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3456" data-original-width="4608" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnjK8-yD9p0FuXMKkFEO8Xe4NVxfwM9E-g-nSn8_niXgHD4ot07LFV1vCqF5LYa0gAqhXOQOPtkLNxqwNUnxv7Tf3RO__BD2AJ06rpn1QDG_al8kLpxhk7ulK5ixx719fjAlHO2XDKGpx1JSAzV9C7XZvHOZt-07BOhMw4pVnmhKRDEZ6x40soMSNg6g8/s320/20190829_173601.jpg" width="320" /></a></div><br /><p></p><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;"><b>Dokumenti thekson shqetësimin serioz në lidhje me cenueshmërinë e pronës dhe faktorët negativë që ndikojnë në të dhe kërkon urgjentisht :</b></div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">• PEZULLIMIN e amendimit të Planeve te Detajuara Urbane dhe miratimin e Planeve të Zhvillimit Lokal jashtë vendbanimeve derisa të kryhet një Vlerësim i Ndikimit ndaj Trashëgimisë në nivel strategjik duke demonstruar që VJU të kesaj prone të UNESCO-s nuk ndikohen negativisht prej tyre;</div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">• Shpreh shqetësimin e tij më të thellë për miratimin e projektit të Parkut Ujor Drilon-Tushemisht pa u zbatuar rekomandimet përkatëse të misionit të Monitorimit Reaktiv 2020 dhe i kërkon Shtetit Shqiptar të ndalojë zbatimin e mëtejshëm të projektit dhe t'i transmetojë Qendrës së Trashëgimisë Botërore dokumentacionin e detajuar të projektit të miratuar, për shqyrtim nga Organet Këshillimore;</div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">• Shpreh keqardhjen që, pavarësisht përpjekjeve fillestare të Shteteve Palë për të korrigjuar kërcënimet ndaj pronës, rezultate të prekshme ende nuk janë arritur, ndaj KERKON QE:</div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">• Shqiperia dhe Maqedonia e Veriut t'i paraqesin Qendrës së Trashegimise boterore deri më 1 shkurt 2024, një draft të rishikuar të Planit Strategjik të Rimëkëmbjes, që duke marrë parasysh nevojat urgjente të ruajtjes së kësaj prone kërkojnë një mobilizim të gjerë profesional, gjitheperfshires për të ruajtur Vlerat e Jashtezakonshme Universale te saj. </div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">...</div><div dir="auto" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">
<p class="MsoNormal">Draft decision 45 COM 7B.104<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">The World Heritage Committee, <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">1. Having examined Document WHC/23/45.COM/7B.Add.2, <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">2. Recalling Decision 44 COM 7B.7, adopted at its extended 44th session (Fuzhou/online, 2021),<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">3. Welcomes the joint efforts of the States Parties to develop a Strategic Recovery Plan for the property but calls on the States Parties to ensure the following:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">a) The inclusion of an implementation timeframe, budget and prioritization for each action in the Strategic Recovery Plan, </p><p class="MsoNormal">b) The extension to Albania of the implementation of actions envisaged only in Macedonia but relevant to both States Parties, <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">c) Adequately staffed, resourced and mandated national teams to liaise and coordinate with all relevant institutions to guarantee the integration of the actions of the Strategic Recovery Plan into national policies and plans, as well as an inter-institutional effort to halt and reverse the threats and achieve the goals set out in the Strategic Recovery Plan;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">4. Urges the States Parties to put in place immediate emergency measures to bring together all relevant actors to stop new threats and reverse existing threats before the Strategic Recovery Plan has been finalised, approved and begun to take effect;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">5. Notes with serious concern the assessment made in Chapter 4 of the Strategic Recovery Plan regarding the vulnerability of the property and the negative factors affecting it and urgently requests that:</p><p class="MsoNormal">a. Amendments to Detailed Urban Plans and approval of Local Development Plans outside settlements be suspended until a Heritage Impact Assessment at the strategic level is carried out and demonstrates that the attributes underlying the property’s OUV are not adversely affected by these plans, </p><p class="MsoNormal">b. the General Urban Plans for Ohrid and Struga and the spatial planning instruments for non-built-up areas be elaborated as a matter of urgency and in full respect of the attributes underlying the OUV of the property;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">6. Requests to the State Party of North Macedonia to submit to the World Heritage Centre, upon completion, the feasibility study for the Urban Plan for areas and buildings of State importance in the coastal belt of the Ohrid region for review by the Advisory Bodies; <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">7. Urges the State Party of North Macedonia to finalise the proclamation of Studenčišča Marsh as a nature park and Lake Ohrid as a Monument of Nature, and to ensure that management measures conserve the key ecological processes and features which contribute to the property’s OUV;</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">8. Expresses its deepest concern about the approval of the Drilon-Tushemisht Water Park project without the corresponding recommendations of the 2020 Reactive Monitoring mission having been implemented and requests the State Party of Albania to halt further implementation of the project and transmit to the World Heritage Centre the detailed documentation of the approved project, for review by the Advisory Bodies;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">9. Requests the State Party of NMacedonia to provide to the WH Centre detailed documentation of approved projects for the A2 Kichevo-Ohrid section of the highway for review by the Advisory Bodies;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">10. Also requests the States Parties to continue addressing the issue of illegal buildings and structures and to ensure that those already removed are not reinstated and that new illegal structures do not occur;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">11. Further requests the States Parties to ensure systematic assessment of impacts of plans and projects, including but not limited to the project for the re-routing of the Sateska River and the plan for revised route for the railway Corridor VIII in its section between the North Macedonian and
Albanian borders, on the attributes of OUV of the property according to the Guidance and Toolkit on Impact Assessments in WH Context;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">12. Regrets that, despite initial efforts by the States Parties to redress threats to the property, tangible outcomes are yet to be achieved and risk being undermined by ever-emerging threats and lack of a
coherent vision shared by all actors to conserve the property’s OUV and strongly urges the States Parties to implement immediate emergency measures to address existing threats and prevent emerging threats from negatively impacting the OUV of the property;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">13. Further requests the States Parties to strengthen their transboundary coordination and cooperation in addressing the threats to the property by:<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">a) Enhancing reciprocal communication and coordination about plans and projects that may impact the attributes underlying the property’s OUV, <o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">b) Continuing improvements to the resourcing of the transboundary working group established for the preparation of the Strategic Recovery Plan with the mandate to support the operational implementation of the plan;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">14. Requests the States Parties to invite, as a matter of urgency, a joint World Heritage Centre/IUCN/ICOMOS Reactive Monitoring mission to the property in order to examine the effective implementation of the immediate emergency measures, the level of mobilisation and coordination of all the stakeholders involved as well as the implementation of the recommendations of the 2020 mission and the repeated requests of the Committee, and to assess the overall state of conservation of the property;<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">15. Requests the States Parties to submit to the WH Centre, by 1 February 2024, a revised draft of the Strategic Recovery Plan and a joint updated report on the state of conservation of the property and the implementation of the above, for examination by the WH Committee at its 46th session, considering that the urgent conservation needs of this property require a broad mobilisation to preserve its OUV, <b>including the possible inscription on the List of WH in Danger.</b><o:p></o:p></p>
</div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-87999907164079956472023-09-15T06:34:00.000-07:002023-10-14T06:36:02.285-07:00Locals fear disaster as North Macedonia’s Lake Prespa recedes<p><span style="color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-weight: bold; text-align: justify;">The lake of Prespa, two-thirds of which belongs to North Macedonia and the rest to Greece and Albania, has lost 7% of its surface area and half of its volume between 1984 and 2020, NASA has said.</span></p><p style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHK8BOr0SjR5DCn005Wdxkj0aHwGQKPcMthRzl0Xsvfyuv7uJi56PwVQD5uI9JHy3PPH7uWj9UCmUUN93Tf1RSnsjMGYgCS9AXLxeMA7YdO0HZUFh1CU0sVamopgembnLspRGmkdiyjWY_llmTMjmR8zZ_U8ZblC3XwyQr3cUFyhKapmbgFnGnwTrmcNg/s800/Lake-Prespa-800x450.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHK8BOr0SjR5DCn005Wdxkj0aHwGQKPcMthRzl0Xsvfyuv7uJi56PwVQD5uI9JHy3PPH7uWj9UCmUUN93Tf1RSnsjMGYgCS9AXLxeMA7YdO0HZUFh1CU0sVamopgembnLspRGmkdiyjWY_llmTMjmR8zZ_U8ZblC3XwyQr3cUFyhKapmbgFnGnwTrmcNg/s320/Lake-Prespa-800x450.jpg" width="320" /></a></div><br />Fisherman Vancho Vasilevski’s boat frequently runs aground when he sails on Lake Prespa, one of Europe’s oldest lakes and home to more than 2,000 species of fish, birds, mammals, and plants, indicating how much water the lake is losing.<p></p><p data-testid="paragraph-1" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">“In the last two, three months, the water has dropped 36 centimeters and in last days probably another two or three centimeters,” said Vasilevski, who is in his late 60s.</p><p style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">“It will go down more. There is no rain, no winter, no snow, no rivers. Only one river is coming into the lake… This is a disaster, a natural disaster.”</p><p data-testid="paragraph-3" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">The decline has continued over decades – the water at Lake Prespa, which is situated high in the mountains and is 5 million years old, is now more than 8 meters lower than the late 1970s. In a 2022 report, NASA said that satellite images showed the lake had lost 7% of its surface area and half of its volume between 1984 and 2020.</p><p style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">With a surface area of around 260 square kilometers, more than twice the size of Paris, more than two-thirds of the lake belongs to North Macedonia and the rest to Greece and Albania.</p><p data-testid="paragraph-5" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">The United Nations Development Program (UNDP) has warned some wildlife species at the lake are at risk of extinction because of the destruction of their habitat through harmful farming practices, erosion, untreated waste, and wastewater.</p><p style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">Any drop in water level can affect Lake Ohrid, a much larger lake just 10 km from Prespa, drawing around one-third of its water from Prespa.</p><p data-testid="paragraph-7" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">Environmentalists have said lack of rain, evaporation and overuse of water for irrigation by all three countries are the main reasons for the water loss.</p><p data-testid="paragraph-8" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">Dragan Arsovski, a biologist from the Skopje-based NGO Macedonian Geological Society, said the lake’s level has risen and fallen over the centuries and nature has survived. But today, people are failing to adapt and take action.</p><p data-testid="paragraph-9" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">“There are some things regarding global climate change that we simply cannot change, and we need to adapt to what is to come. Perhaps we can change some things, like our everyday habits,” he said.</p><p data-testid="paragraph-10" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">Pesticide use by fruit farmers has led to the rapid growth of biomass that endangers endemic species.</p><p data-testid="paragraph-11" style="box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Open Sans", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 0px 16px; text-align: justify;">“All (pesticides) go in the underground waters, in the lake. They go everywhere and are very dangerous for Prespa,” said Mende Pandevski, harvesting plums near the lake.</p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-1942717968554835672023-04-22T08:55:00.007-07:002023-04-22T08:55:49.486-07:00Ndryshimet klimatike dhe fermerët po shterojnë liqenin e lashtë të Ballkanit, Prespen dhe Ohrin<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">Për shume mijëvjeçarë, Liqeni i
Prespës ka qene i kulluar dhe i pa prekshem. Por nën presionin e ndryshimeve klimatike, perdorimit
të pakontrolluar te ujit, dhe ndotjes, baseni parahistorik i ujit në Evropën
Juglindore po tkurret me një shkallë alarmante.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><br /></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDcNPG0_pnhoht8SYOnAS0tyoBWtO8-q4E_zKx6Ar4yx3N9n_g1_YsQxHZLumOjVZygJTCRz51nSd4tIUPJXILNOG188coKw2KSLLJojFaWrLWwtn78dh5m23NeHmdQ4uXsHmFzMf6gBrkCFB2hwAUezmV4v6_HsuC11q8bxDLrOcxsoUeWNQoHToM/s4288/DSC_0609.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDcNPG0_pnhoht8SYOnAS0tyoBWtO8-q4E_zKx6Ar4yx3N9n_g1_YsQxHZLumOjVZygJTCRz51nSd4tIUPJXILNOG188coKw2KSLLJojFaWrLWwtn78dh5m23NeHmdQ4uXsHmFzMf6gBrkCFB2hwAUezmV4v6_HsuC11q8bxDLrOcxsoUeWNQoHToM/s320/DSC_0609.JPG" width="320" /></a></div><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">I shtrirë në kufijtë e Shqipërisë,
Greqisë dhe Maqedonisë së Veriut, Liqeni i Prespës besohet të jetë shtëpia e
mijëra specieve që jetojne në ujin dhe habitatin e tij përreth.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Temperaturat e ngrohta kanë ndikuar në
reshjet vjetore të borës në zonë, duke tharë perrenjte jetike që ushqejne
Prespën -- gjë që ka vënë në rrezik speciet që varen nga liqeni.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><br /><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Rënia e reshjeve ka çuar në tërheqje
të vazhdueshme të ujit, i cili në disa vende është tërhequr deri në tre
kilometra (afërsisht dy milje), sipas rojeve të parkut të cilët monitorojne me
kujdes liqenin.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Më parë kishte shumë më shumë
borë që mund të arrinte një metër ose një metër e gjysmë, ndërsa vitet e fundit
reshjet e borës pothuajse nuk ekzistojne," thote per AFP Goran
Stojanovski, një rojtar 38-vjeçar i cili ka kaluar mbi një dekadë duke
monitoruar liqenin në Maqedoninë e Veriut.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Ekspertë të tjerë pajtohen, duke vënë
në dukje mënyrat e shumta se si ndryshimet klimatike kanë sjelle pasoja në
tkurrjen e vazhdueshme të brigjeve të saj.<o:p></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw5Kf9JKj3fyupJ1qkYFrM_JDVAxvd0DYU5MSwbpYpX2ptKqImtHBixOCFw2hHqsbcP4_yPWzPbL2txn5ZmM2jszUVHs4StqvdgtbJoyKLAzB-gBUvbTODYrQWd5ftUdyUg2kW671uK3HX31aj7cKMMgv6q1bYUVREPZk9vr5e1ANsdXcrP--IDYY1/s1272/prespa%201.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="769" data-original-width="1272" height="193" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhw5Kf9JKj3fyupJ1qkYFrM_JDVAxvd0DYU5MSwbpYpX2ptKqImtHBixOCFw2hHqsbcP4_yPWzPbL2txn5ZmM2jszUVHs4StqvdgtbJoyKLAzB-gBUvbTODYrQWd5ftUdyUg2kW671uK3HX31aj7cKMMgv6q1bYUVREPZk9vr5e1ANsdXcrP--IDYY1/s320/prespa%201.png" width="320" /></a></div><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Ndryshimet e vërejtura në
nivelet e liqenit janë të lidhura me ndryshimet klimatike," tha Spase
Shumka, një profesor në Universitetin Bujqësor të Tiranës në kryeqytetin
shqiptar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Shumka vuri në dukje temperaturat më
të larta që kanë rritur gjithashtu avullimin dhe kanë ulur reshjet vjetore.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">“Në bazë të vendndodhjes, zgjidhja e
vetme qëndron në veprimin e përbashkët”, shtoi profesori.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Për të shtuar problemet e Prespës,
fermat e mollëve perreth mbështeten shumë në ujin e saj, pra e perdorin per
vaditje. Ndaj sipas një studimi të cituar nga NASA raportohet se liqeni kishte
humbur shtatë për qind të sipërfaqes së tij dhe gjysmën e vëllimit nga 1984 ne
2020.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">'Ndotja'<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Ndotja e mjedisit që vjen nga
rrjedhjet bujqësore të pemishteve tw pafundhme aty pranë vetëm sa i shton
problemet Prespes, duke çuar në lulëzimin e algave që nxisin frikën për
krijimin e zonave të vdekura.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Liqeni është ndotur intensivisht
për dekada," thotë Zlatko Levkov, një biolog në Universitetin e Kiril dhe
Metodius në Shkup.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Thënë thjesht, habitati i shumë
specieve mund të ndryshojë plotësisht, dhe popullsia e atyre specieve do të
zvogëlohej dhe potencialisht do të zhdukej."<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Sipas ekspertëve, Prespa ka ekzistuar
ne këtë luginë piktoreske në Evropën Juglindore për një deri në pesë milionë
vjet, duke e bërë atë një nga sistemet më të vjetra ekologjike të ujërave të
ëmbla në kontinent.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Përafërsisht 2000 lloje peshqish,
zogjsh dhe gjitarësh së bashku me një sërë flore varen nga ujërat e saj për
ushqim.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Degradimi i mëtejshëm mund të jetë
katastrofik për ekosistemin lokal, por edhe për liqenin fqinj të Ohrit që
shtrihet 10 kilometra në perëndim.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Për shkak të vendndodhjes së Prespës
në tokë më të lartë, Ohri mbështetet në rrjedhat e ujit nëntokësor qe vjen nga
Prespa për të ruajtur nivelet e tij.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Çdo problem shtesë i grumbulluar në
Prespë ka të ngjarë të ndihet në drejtim të furnizimit në Ohër, i cili rrezikon të humbase vendin e
tij në listën e vendeve të trashëgimisë botërore të UNESCO-s qe dy vjet më parë për shkak të ndotjes së
tepërt dhe zhvillimit të parregulluar.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Sipas një raporti të Programit të
Kombeve të Bashkuara për Zhvillim (UNDP), rreth 65 ton pesticide përdoren çdo
vit në rajon, me sasi të mëdha të kimikateve që arrijnë në Prespë përmes
rrjedhjeve.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Pesticidet dhe plehrat përdoren
kryesisht në pemishtet e mollëve që janë të famshme në rajon, duke zënë
afërsisht 70 për qind të aktivitetit ekonomik në dhe rreth brigjeve të Prespës
në zonat e Maqedonisë së Veriut të liqenit.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Hedhja e mbetjeve të
biodegradueshme dhe përdorimi i tepërt i plehrave dhe pesticideve ka nxitur
rritjen e shpejtë të biomasës në liqen, duke përfshirë algat dhe barin invaziv,
që rrezikon speciet endemike, thote UNDP.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;"><b>Problemet e tjera<o:p></o:p></b></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Një mori nismash janë nisur vitet e
fundit për të menaxhuar më mirë pasojat nga sektori bujqësor.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Një projekt ka parë ndërtimin e tetë
stacioneve meteorologjike që mbledhin të dhëna që u japin fermerëve informacion
më të mirë se kur duhet të spërkasin pesticidet, duke rezultuar në një reduktim
prej 30 për qind të përdorimit të tyre.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">"Duke ulur numrin e trajtimeve,
ne kemi më shumë përfitim ekonomik dhe përmirësojmë mbrojtjen e mjedisit,"
tha për AFP Frosina Gjorgjievska, një fermere mollësh 56-vjeçare që jeton pranë
liqenit në Resnjë të Maqedonisë së Veriut.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Por në një rajon ku vështirësitë
ekonomike, infrastruktura kërcitëse dhe rënia e nivelit të lindjeve mbeten
çështjet më të ngutshme, shqetësimet mjedisore shpesh zbresin në bazën e
prioriteteve të qeverisë.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Megjithatë, shumica e ekspertëve
besojnë se duhet bërë më shumë për të mbrojtur të ardhmen e liqenit, duke
përfshirë zbatimin më të mirë të një sërë marrëveshjesh të nënshkruara nga
Maqedonia e Veriut, Shqipëria dhe Greqia në 2012.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Aktivistët kanë bërë thirrje për një
zhvendosje në bujqësi organike së bashku me investime në turizmin e qëndrueshëm
për të ndihmuar në përhapjen e ndërgjegjësimit.<o:p></o:p></span></p>
<p><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;">"Ne duam të ruajmë autenticitetin
e Prespës, bukurinë e saj, duke qenë ende në gjendje ta shijojmë atë," tha
Marija Eftimovska, 42 vjec, një aktiviste lokale mjedisore.</span> </p><p><br /></p><p>The original article </p><p>https://www.france24.com/en/live-news/20230422-climate-change-farmers-draining-ancient-balkan-lake </p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-30746326869376485012023-03-22T08:12:00.000-07:002023-03-22T08:12:02.782-07:00Plani strategjik per rivitalizimin e Liqenit te Ohrit- nje plan serioz?<p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Plani per Rivitalizimin e Site te UNESCO-s, rajoni i liqenit te Ohrit, tashme eshte depozituar nga Shqiperia dhe Maqedonia e Veriut ne Paris. Gjate vitit te kaluar para depozitimit te tij, ju kerkua ministrive perkatese permes nje set pyetjesh nje informacion mbi stadin e pergatitjes se tij, si dhe nese ishin mare ne konsiderate disa nga “hot-spotet” qe DMO Albania konstatoi dhe qe perbenin kercenimet kryesore ndaj Vlerave te Jashtezakonshme Universale dhe vete Statusin e rajonit si Trashegimi Boterore.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Pergjigjet ishin evasive, jo profesionale, jo te argumentuara, shpesh papergjigje, qe krijonin dyshimin ne saktesine dhe seriozitetin e autoriteve pergjegjese per pergatitjen e nje Plani Rivitalizimi serioz, real, me nje ekspertize te mirefillte, permes nje procesi gjithperfshires, qe ai te pranohej nga te gjithe “aktoret”, si KUSHT dhe GARANCI per zbatimim e tij ne vazhdim.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2NxW8VfbVmsDpGrkueNdkqHBZ7zXeOBS7SwhSzCsOO4Z3aY-2El8OGrNnUxVyK-5Slm1zv11KmuVxyOq4PK17I-paQ2sVTXm5a5mj8Q8EWzj6G20asokCgenUaNdvBK4XURPNGEETi3wM1ElcAPyiquXdn7F9w_CQ3ryIldtJY6ILsu0VgrTFlalz/s623/Screenshot%202023-03-22%20160903.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="623" data-original-width="446" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2NxW8VfbVmsDpGrkueNdkqHBZ7zXeOBS7SwhSzCsOO4Z3aY-2El8OGrNnUxVyK-5Slm1zv11KmuVxyOq4PK17I-paQ2sVTXm5a5mj8Q8EWzj6G20asokCgenUaNdvBK4XURPNGEETi3wM1ElcAPyiquXdn7F9w_CQ3ryIldtJY6ILsu0VgrTFlalz/s320/Screenshot%202023-03-22%20160903.jpg" width="229" /></a></div>Analiza e ketij Plani se sa dhe si ai ploteson Rekomandimet e Miisioneve te Monitorimit, (2020) apo Vendimet e Sesionit 43 te UNESCO-s, (2021) permes nje ekspertize te dokumentave relevante dhe gjendjes ne terren eshte duke u pergatitur. Ajo do te jete konkrete, duke ofruar dicka ndryshe nga mjaft praktikat te kaluara sipërfaqësore jo profesionale, apo me keq akoma te dyshimtë.<p></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ne perfundim, te gjitha gjetjet nga PLANI do te behen prezente tek autoritetet respective si dhe dhe do te dergohen tek autoritetet e UNESCO-s.</span></p><p style="text-align: justify;"><br /><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ja disa nga konkluzionet kryesore te Raportit per Sektorin e Peshkimit.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Cfare tregon kjo analize?</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Misionet Monitoruese te UNESCO-s, (2017,2020) konstatuan gjate vizitave ne rajonin e liqenit te Ohrit, qe ka nje sere kercenimesh serioze ndaj specieve endemike ne liqen, rezultat nje sere faktoresh si mbipeshkimi, perdorimi i mjeteve jo standarte nga peshkataret, monitorimi jo i plote, kuader ligjor te ndryshem nga te dy shtetet lidhur me menyren e peshkimit, mungese te ripopullimit permanent, mungese te nje database per te pasur te dhena qe do te ndihmonin ne hartimin e Studimit mbi Rezerven pashkore, qe kane sjelle per pasoje peshkim të paqëndrueshëm (faq 7, 9,16,18 54).</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Cfare ofron PLANI Strategjik i Rivitalizimit?</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ne tabelen me aktivitetet qe do te ndermeren per zbatimin e Rekomanimeve, nen emertimin: I Qëllimi strategjik: Një sistem efektiv për mbrojtjen dhe menaxhimin e trashëgimisë natyrore dhe kulturore në rajonin e Ohrit I.A Krijimi i kushteve të favorshme për mbrojtjen dhe menaxhimin e trashëgimisë natyrore dhe kulturore, ne faqen 40, si pergjigje ndaj Rekomandimit 17 te Misioneve Monitoruese te UNESCO-s,(2017,2020) theksohet:</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ø Ndalim i plotë i kapjes së peshqve prioritare KORANI dhe BELUSHKA (Salmo letnica dhe Salmo ohridanus) derisa të krijohen popullata të qëndrueshme.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ø Shkalla e realizimit të veprimtarisë: Në vazhdim të realizimit</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ø Afati i realizimit të aktivitetit: I vazhdueshëm</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Ø Institucionet kompetente, Min.Bujqesise dhe IHB Ohër Maqedoni dhe</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Inst pergjegjese ne Shqiperi !?</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Dhe 3 INDIKATORE per te verifikuar zbatimin</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">1. Zhvillimi i bazës së peshkimit për Liqenin e Ohrit me ndalimin e gjuetise për llojeve kryesore të peshqve. –</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">2. Numri i inspektimeve dhe gjobave të vendosura në objektet hotelierike në lidhje me ofertën e peshkut endemik nga Liqeni i Ohrit gjatë peshkimit të ndaluar. –</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">3. Raporte te IHB Ohrid qe tregojne se jane krijuar popullata të qëndrueshme per Koranin dhe belushken.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Problemet qe KONSTATOHEN:</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">1) PLANI nuk prezanton nje analize socio-ekonomike per komunitetin qe preket nga kjo mase, si dhe nese jane diskutuar keto masa qe do te ndermeren me grupet e interesit konkretisht me peshkateret dhe objektet turistike, (hotelet, restorantet ne rajon.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">2) NGA ANA TJETER diten e Marte date 7 Mars 2023, Ministria e Bujqesise ne Maqedonine e Veriut ka dhene me KONCESION per 6 vjet liqenin e Ohrit, duke percaktuar edhe kuota gjuetie nga 3000 kg deri ne 30000 kg ne vit per 6 speciet kryesore ne liqen perfshi koranin dhe belushken !!!????</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">3) Po ashtu edhe ne PJESEN SHQIPTARE asnje prej peshkatareve apo biznesit te turizmit nuka ne kete informacion dhe lejohet gjuetia dhe menaxhohet nga OMP bazuar ne legjislacionin ne fuqi.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">Probleme te tjera qe Plani nuk ju jep zgjidhje:</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">1. Unifikimi i kuadrit ligjor per peshkimin dhe vendosja e nje sistemi te njejte peshkimi ne dy anet e liqenit</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #222222; font-family: Garamond, serif;">2. Hartimit te studimit per Rezerven peshkore, si baze per nje zhvillim te qendrueshem te ketij sektori.</span></p><div><b style="font-family: Garamond, serif;"><br /></b></div><div><b style="font-family: Garamond, serif;">Nga Arian Merolli, ekspert mjedisi</b></div><div><span style="font-family: Garamond, serif;"><br /></span></div><div><span style="font-family: Garamond, serif;"><br /></span></div><div><span style="font-family: Garamond, serif;"><b><i><br /></i></b></span></div><div><span style="font-family: Garamond, serif;"><b><i>Ne kuader te projektit, Trajnimi i gazetareve me ndotesit e Liqenit te Ohrit, zbatuar nga DMO Albania, mbeshtetur nga Journalismfund.eu</i></b></span></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-66540778323448868792023-02-20T06:48:00.001-08:002023-03-22T07:49:45.467-07:00Liqeni i Ohrit: Brenda apo jashtë listës së Pasurisë Botërore të UNESCO?!<h1 class="s-title fw-headline" itemprop="headline" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: var(--absolute-white); font-family: var(--headline-family, var(--h1-family)); font-size: var(--headline-fsize, var(--h1-fsize)); font-weight: var(--headline-fweight, var(--h1-fweight)); line-height: var(--h1-fheight, 1.2); margin: 0px 0px 20px; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;"><em style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Kur Zoti kaloi këtej, u pengua dhe i ranë të gjitha mrekullitë në një vend. </em>Kështu krenohet me të drejtë çdo pogradecar që rreket të tregojë me vetëm një fjali se çfarë pasurish fsheh kjo zonë. Të mjaftojnë vetëm pak orë në Pogradec, për ta kuptuar që një deklaratë e tillë nuk është thjeshtë një “patriotizëm i shfrenuar”, por një e vërtetë e madhe. Kur zbret nga Qafë Thana, para syve të hapet një panoramë si një ëndërr: ujrat blu të liqenit, ngacmuar nga kafeja e zbehtë e kallamishteve që u bëjnë hije, kreshtat gri të maleve dhe kodrave përreth me qeleshet e bardha prej dëbore ngjeshur në majë. Ndërsa i afrohesh Liqenit nuk mund t’i shpëtosh ngasjes për të vizituar fshatin Lin në gadishullin me të njëjtin emër. Aty ndodhen rrënojat dhe mozaiku i një kishe të lashtë. Dhe bregu i Liqenit është një dashuri më vete.</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwQYW6NBuYOQsHR0BChsCw1NOkIFcWnRRVBlma2b-8IngMjOL7HnM6PTA_rFMp5ArFl_1dgpw9GxtaYziIM7CllKy3HgbtQYi18zqoZxw9x7UqgVX9kecsObv7QDWPrvAnJNY-QLiKvORmu3V-a9eC6Wj_22MaBnuaUkAHrw_XRA3g6z5EpTCQbSQy/s1536/ujrat-e-zeza-derdhje-OHRI-1536x863.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="863" data-original-width="1536" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwQYW6NBuYOQsHR0BChsCw1NOkIFcWnRRVBlma2b-8IngMjOL7HnM6PTA_rFMp5ArFl_1dgpw9GxtaYziIM7CllKy3HgbtQYi18zqoZxw9x7UqgVX9kecsObv7QDWPrvAnJNY-QLiKvORmu3V-a9eC6Wj_22MaBnuaUkAHrw_XRA3g6z5EpTCQbSQy/s320/ujrat-e-zeza-derdhje-OHRI-1536x863.jpg" width="320" /></a></div><br /><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">V<span style="font-weight: normal;">izitat në Drilon dhe Tushemisht të përforcojnë bindjen se Zoti është treguar ‘dorëlëshuar‘ me këtë vend në të gjithë hapësirën e tij. Panorama, historia, ushqimi, të gjitha renditen si gurë xhevahiri. Kushdo që kalon në Pogradec ndalon qoftë edhe thjesht për të shijuar tavën me koran, peshkun ngjyrë portokalli dhe shije unike. Por, Pogradeci dhe liqeni i ‘tij’ kanë ende thesare të fshehura dhe të parrëfyera që priten t’i shfaqen botës. Sipas arkeologëve ujorë, palafitet (shtëpi druri mbi ujë) e zbuluara së fundi përgjatë bregut shqiptar të liqenit do ta ndryshojnë historinë jo vetëm të zonës, por edhe të rajonit.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Ekzistencën e vlerave të jashtëzakonshme të kësaj zone e konfirmoi edhe UNESCO kur katër vite më parë e futi në listën e pasurisë botërore pjesën shqiptare të liqenit të Ohrit. Historia e pranimit të liqenit të Ohrit në Listën e UNESCOs, ka zgjatur mbi 40 vjet, dhe ashtu si në shumë fusha të tjera, edhe këtë herë Shqipëria ishte e vonuara. Pjesa e liqenit që lag brigjet e Maqedonisë së Veriut është bërë pjesë e pasurisë botërore që në vitin 1979, ndërsa pjesa shqiptare iu bashkua më 2019. Megjithëse prej katër vitësh liqeni i Ohrit është pjesë e UNESCO-s, ende asnjë shenjë, asnjë tabelë në Pogradec nuk e “njofton” këtë. Me sa duket, pushteti vendor në këto katër vite ka qenë i zënë me punë shumë më të rëndësishme se sa vendosja e një tabele informuese në hyrje të qytetit të Pogradecit.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Ohri, liqeni që bashkon dhe ndan dy shtete</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Kufijtë e liqeneve ndodh të mos përputhen me kufijtë politikë dhe administrativë. Kështu Liqeni i Ohrit është ‘i ndarë’ mes Shqipërisë dhe Maqedonisë së Veriut, madje vetë ujrat e liqenit janë kufiri mes dy shteteve. Nje e treta ndodhet ne Shqipëri dhe dy të tretat ndodhet në Maqedoninë e Veriut. Liqeni i Ohrit ka një vijë bregliqenore 87.5 km dhe mbulon një zone rreth 358 km katrore, nga e cila 249 km2 i përksasin Maqedonisë dhe 109 km katrorë Shqipërisë. Kur përfshihen dy ose më shumë kombe, çështjet e menaxhimit të ujrave janë komplekse dhe kërkojnë bashkëpunim dhe ndërveprim të vazhdueshëm, përndryshe, masat positive të ndërmarra nga vetëm njëri prej shteteve ka pak gjasa që të ndikojnë në të gjithë liqenin, ashtu si zhvillimet negative në njërën anë të liqenit përkeqësojnë situatën e biodiversitetit në të gjithë liqenin. Pas viteve 1990 ka pasur disa iniciativa për rivendosjen e bashkëpunimit mes dy vendeve. Në vitin 1996 dy vendet nënshkruan Memorandumin e Mirëkuptimit që kishte për qëllim Ruajtjen e Liqenit të Ohrit, pasuar nga Marrëveshja e Përbashkët për Mbrojtjen dhe Zhvillimin e Qëndrueshëm të Liqenit të Ohrit dhe pellgut ujëmbledhës të tij miratuar në 2005 nga parlamentet respektive.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">“Thesaret” e Liqenit të Ohrit në rrezik…</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Liqeni i Ohrit është liqeni natyror më i vjetër (2-4 milionë vjet) dhe më i thelli në Evropë. Studiuesit tashmë kanë konfirmuar se liqeni është shtëpia e rreth 1200 lloje specieve, nga të cilat mbi 200 lloje endemike. Madje, Ohri njihet si muzeu natyror i fosileve të gjalla të specieve që u zhdukën në pjesën tjetër të botës gjatë epokës së akullit. Por, ato që ka ruajtur natyra për miliona vjet, rrezikohen nga veprimtaria e njeriut.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">“Biodiversiteti shumë endemik dhe bukuria natyrore e Liqenit janë veçanërisht të prekshme ndaj ndryshimeve në cilësinë e ujit dhe ka prova alarmante për një rritje të lëndëve ushqyese që kërcënojnë ekologjinë oligotrofike të liqenit”, paralajmëron UNESCO. Specialistët ngrejnë alarmin se biodiversiteti i liqenit rrezikohet nga ndotja që vjen nga fushat e minerare të vendosura në bregliqenin shqiptar ku hekuri, nikeli, kromi, bakri dhe metale të tjera, nëpërmjet ujrave të shiut depërtojnë deri në liqen, gjë që ka sjellë rritje të niveleve të metaleve të rënda në ujrat e tij dhe gjallesat që e popullojnë atë. Edhe pse UNESCO ka lënë detyra të qarta për institucionet shqiptare për heqjen e mineraleve nga këto fusha, për specialistët gjendja konsiderohet ende alarmante. Po ashtu, ujrat e liqenit rrezikohen edhe nga ndotjet bakteriologjike, biologjike dhe kimike që krijohen nga ujrat e zeza, mbetjet urbane, plehrat kimike bujqësore të përdorura në zonat përreth, etj. Madje, sipas UNESCO, pjesës shqiptare të liqenit të Ohrit i kanoset edhe një rrezik i ri së fundi: “Projekti i parkut të kohës së lirë rreth burimeve të Drilonit dhe Tushemishtit përfshin ndërtime të tepërta në që do të ndikojë shumë negativisht në burimet që ushqejnë liqenin e Ohrit dhe që kontribuojnë në statusin e tij oligotrofik.”</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Plani zhvillimor i kësaj zone, projekt i Qeverisë shqiptare, tashmë ka filluar të zbatohet dhe pritet të shihet nëse ‘frika’ e UNESCO do të rezultojë e drejtë. UNESCO rendit edhe një sërë rekomandimesh specifike për secilin shtet ku për shqipërinë bien në sy rekomandimet për mbrojtjes në kishën e Linit; marrjen e masave për zgjerimin e trajtimit të ujërave të zeza rreth liqenit, kontrollit të rrjedhjeve bujqësore në liqen, përmirësimi i objekteve të grumbulluara në muzeun e Pogradecit dhe ruajtja e materialit të zonave Palafite të banuara. Arjan Marolli, ekspert mjedisi thekson se është emergjentë krijimi i një sistemi adekuat të mbrojtjes dhe menaxhimit të liqenit të Ohrit, në mënyrë që të mos rrezikohet statusi i tij si pasuri e UNESCOs.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-style: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"> </span><span style="font-family: inherit; font-style: inherit;">Rekomandimet e UNESCO-s</span></span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Pas marrjes së statusit Trashëgimi Natyrore Dhe Kulturore botërore ndërkufitare, UNESCO-s u rekomandoi Shteteve Palë ngritjen e një strukture të përbashkët menaxheriale ndërkufitare që do forcon punën bashkëpunuese ndërmjet agjencive dhe departamenteve kulturore dhe natyrore në nivel kombëtare dhe rajonal. Gjithashtu Maqedonisë së Veriut dhe Shqipërisë iu kërkua miratimi dhe zbatimin e Planit Zhvillimor lokal.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Vendimi i UNESCO i vitit 2021 nxit dy shtetet palë të zhvillojnë një plan të detajuar Strategjik të Rimëkëmbjes me një plan veprimi me faza, dhe ta paraqesë atë tek Organet Këshillimore dhe Qendra e Trashëgimisë Botërore në shkurt 2023. UNESCO po ashtu ka kërkuar nga shtetet palë që t’i paraqesin deri më 1 shkurt 2023, një raport të përbashkët të përditësuar mbi gjendjen e ruajtjes së pronës, duke përfshirë një raport mbi progresin e bërë në zbatimin e rekomandimeve. Pikërisht shqyrtimi i këtyre dokumentave nga Komiteti i Trashëgimisë Botërore në sesionin e 46-të të tij, do të përcaktojë fatin e Liqenit të Ohrit. Ndryshimi i statusit nga Pasuri e Trashëgimisë Botërore në në Listën e Trashëgimisë Botërore në Rrezik, rrezikon sëriozisht nxjerrjen nga lista e UNESCO të Liqenit të Ohrit, nëse institucionet përgjegjëse në të dyja anët e kufirit do të vazhdojnë të mos marrin masat e duhura bazuar në rekomandimet e vazhdueshme të UNESCO.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-style: inherit; font-weight: normal; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Organizatat mjedisore në alarm</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Të shqetësuara për situatën emergjente në Liqenin e Ohrit dhe për pasivitetin e qeverive në të dyja anët për të marrë masat e duhura për mbrojtjen e kësaj pasurie, në dhjetor të 2022 tetë organizata mjedisore nga të dy vendet iu drejtuan qeverive respektive me kërkesën: “për shtyrje të përkohshme të miratimit të Planit Strategjik të Rimëkëmbjes për Trashëgiminë Botërore, Rajoni i Liqenit të Ohrit”. Vendimmarrja e UNESCO-s gjatë këtij muaji (shkurt 2023) do të bazohet edhe në këtë dokument të përgatitur nga qeveritë e Maqedonisë së Veriut dhe të Shqipërisë. Shoqatat mjedisore janë të shqetësuara për cilësinë e dokumentit të përgatitur, pasi sipas tyre ‘si cilësia e dokumentit, ashtu edhe procesi i krijimit dhe miratimit të tij, duhet te plotësojë standardet më të larta ndërkombëtare dhe të jenë në përputhje me të gjitha marrëveshjet ndërkombëtare respective për mjedisin”. Një dokument jocilësor do të rrezikonte statusin e Liqenit të Ohrit në UNESCO. Në të njëjtën kërkesë, organizatat shqiptare kanë theksuar ’mungesën e pjesëmarrjes publike për pjesën shqiptare të projekt-planit’.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Kërkesës për informacion që Qendra Shqiptare për Qeverisjen Mjedisore (ACEG) i ka drejtuar institucioneve përkatëse, Instituti Kombëtar i Trashëgimisë Kulturore (në varësi të Ministrisë së Kulturës së Shqipërisë) i është përgjigjur që “<em style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Drafti i Planit Strategjik të Rimëkëmbjes mund të bëhet publik vetëm pas marrëveshjes ndërmjet palëve (Maqedonisë së Veriut dhe Shqipërisë) dhe pasi t’i jetë përcjellë Qendrës së Trashëgimisë Botërore”.</em></span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.5rem; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">I pakuptueshëm konsiderohet nga organizatat, por edhe nga ekspertët hartimi në fshehtësi dhe sekret të plotë i Planit Strategjik të Rimëkëmbjes ku ndryshe nga qeveria e Maqedonisë së Veriut, Qeveria shqiptare nuk ka përfshirë në hartimin e Planit Strategjik pjesëmarrjen e publikut, në kundërshtim me kërkesat e Konventës së Aarhusit dhe rekomandimet e UNESCO-s.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-weight: normal;">Liqeni i Ohrit, një nga vendbanimet më të hershme në Evropë, pret këto ditë vendimin e UNESCO, që mund ta klasifikojë si Pasuri në Rrezik. Ndërkohë institucionet shqiptare do të vazhdojnë të fshehin sirtareve dokumenta dhe vendime që nuk kanë lidhje thjesht me të tashmen dhe të ardhmen e hartuesve dhe miratuesve të tyre, por me publikun dhe shtetasit e këtij vendi të cilëve u refuzohet madje edhe aksesi në informacion.</span></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Shkruar nga Alma Lahe</p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><a href="https://gazetadita.al/liqeni-i-ohrit-brenda-apo-jashte-listes-se-pasurise-boterore-te-unesco/?fbclid=IwAR2FUZFoNmAQzoFZI5ANNtYeAWFLKNAD6282Q9Yfjt1xJSPhFgESRS4zZQ4" style="background-color: transparent;">Liqeni i Ohrit: Brenda apo jashtë listës së Pasurisë Botërore të UNESCO?! - Gazeta Dita</a></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><br /></p><p style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px; line-height: inherit; margin: 0px; max-width: 100%; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Ky shkrim eshte ne kuader te projektit Trajnimi i Gazetareve me ndotesit e Liqenit te Ohrit, zbatuar nga DMO ALBANIA, mbeshtetur nga Journalismfund.eu </p></h1>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-2729715667280745832023-02-02T06:44:00.000-08:002023-03-22T07:49:09.577-07:00Degradimi mjedisor që ka sjellë dora e njeriut, mund ta nxjerrë liqenin e Ohrit nga lista e mbrojtur e UNESCO<p><span style="color: #0f0f0f; font-family: Roboto, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">Një aset kombëtar, i listuar mes pasurive të mbrojtura të trashëgimisë botërore sot ndodhet në rrezik.
Degradimi mjedisor që ka sjellë dora e njeriut, mund ta nxjerrë liqenin e Ohrit nga lista e mbrojtur e UNESCO.
Depozitimi i mijëra ton minerale me përmbajtje toksike dhe derdhja e ujërave të zëza po e ndot me shpejtësi liqenin.</span></span></p><p><span style="color: #0f0f0f; font-family: Roboto, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #0f0f0f; font-family: Roboto, Arial, sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD93Zwzs1Kq6u7P1RGPgROnZy777sbN87t5CpcNQ0p01dpaNk5SCIySOqKAeadvdInMsMOCfqUR2twjOdA3dZzo2exwvXm7Ed_d0k9TMG4AnNYLcTDrEpjJBy5Cmb3OGOW5ZDBs6wT4PMCKfEXTrP5NFUni_smzwfuhIi_Eiqp0zgJ-6CGaXf3VCPr/s1020/Screenshot%202023-03-22%20154317.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="569" data-original-width="1020" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD93Zwzs1Kq6u7P1RGPgROnZy777sbN87t5CpcNQ0p01dpaNk5SCIySOqKAeadvdInMsMOCfqUR2twjOdA3dZzo2exwvXm7Ed_d0k9TMG4AnNYLcTDrEpjJBy5Cmb3OGOW5ZDBs6wT4PMCKfEXTrP5NFUni_smzwfuhIi_Eiqp0zgJ-6CGaXf3VCPr/s320/Screenshot%202023-03-22%20154317.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #0f0f0f; font-family: Roboto, Arial, sans-serif;"><br />
Bëbëzia e ndërtimeve dhe derdhja e pesticideve të rrezikshme po cënojnë rëndë florën dhe faunen.
Si po neglizhohet përmbushja e rekomandimeve të vendosura nga UNESCO.</span><p></p><p><span style="color: #0f0f0f; font-family: Roboto, Arial, sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">Ndiqni dokumentarin e realizuar ne Inside Story, per Liqenin e Ohrit ne rrezik</span></span></p><p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen="" class="BLOG_video_class" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/xttb7PAnKwc" width="320" youtube-src-id="xttb7PAnKwc"></iframe></div><br /><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=xttb7PAnKwc">(37) “Ohri i kërcënuar” -
Degradimi mjedisor që rrezikon të përjashtojë Ohrin nga UNESCO - Inside Story -
YouTube</a><b><o:p></o:p></b></span></p><p class="MsoNormal">Projekti i zbatuar nga DMO Albania, per Trajinimin e gazetareve me ndotesit e Liqenit te Ohrit, kontribuoi me informacione per kete raport investigativ. </p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-7247894215873857652023-01-26T06:50:00.011-08:002023-03-22T07:52:50.449-07:00Edhe pse me rëndësi globale, në nivel lokal bëhet pak për mbrojtjen e Liqenit të Ohrit<p><span style="background-color: white; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; font-weight: 600;">Në muajin shkurt një grup ekspertësh ndërkombëtar të UNESCO-s pritet të inspektojë në terren gjendjen e pasurisë natyrore dhe kulturore në Rajonin e Ohrit. Organizata Botërore vazhdimisht ka shprehur shqetësim të thellë për ndërtimin e objekteve shumëkatëshe në bregun e liqenit, kontrollin e dobët arkitektonik të ndërtesave të reja në zemrën e qytet, por edhe në pjesën tjetër të rajonit, si dhe përdorimin joadekuat dhe të tepruar të bregut të liqenit me infrastrukturë të papërshtatshme turistike që ka ndikim shumë negativ mbi pasurinë e mbrojtur. Ekspertët vendorë thonë se kjo pasuri vazhdon të mbetet në rrezik, shkruan </span><a href="https://portalb.mk/" style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">portalb.mk</a><span style="background-color: white; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; font-weight: 600;">.</span></p><div><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Liqeni i Ohrit është një thesar natyror i përbashkët i Maqedonisë së Veriut dhe Shqipërisë me një rëndësi të madhe globale. Ndër vite Rajoni i Ohrit, po përballet me një numër të madh problemesh. Pakujdesia e qytetarëve dhe neglizhenca e autoriteteve ka sjellë paralajmërime që <a href="https://balkaninsight.com/2021/01/11/unesco-warns-north-macedonia-again-on-heritage-citys-status/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">ky rajon të hiqet nga lista e pasurive botërore</a> të mbrojtura natyrore dhe kulturore të UNESCO-s. <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;"><a href="https://portalb.mk/756312-unesco-kerkon-qe-deri-me-1-shkurt-te-vitit-te-ardhshem-te-marre-raport-per-ate-qe-eshte-ndermarre-ne-baze-te-rekomandimeve-per-rajonin-e-ohrit/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">Në vitin 2021 UNESCO kërkoi nga Maqedonia e Veriut</a> <a href="https://portalb.mk/756312-unesco-kerkon-qe-deri-me-1-shkurt-te-vitit-te-ardhshem-te-marre-raport-per-ate-qe-eshte-ndermarre-ne-baze-te-rekomandimeve-per-rajonin-e-ohrit/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">dhe Shqipëria</a> <a href="https://portalb.mk/756312-unesco-kerkon-qe-deri-me-1-shkurt-te-vitit-te-ardhshem-te-marre-raport-per-ate-qe-eshte-ndermarre-ne-baze-te-rekomandimeve-per-rajonin-e-ohrit/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">që deri më 1 shkurt 2023</a> t’i paraqesin Qendrës së Trashëgimisë Botërore një raport të përbashkët të përditësuar</span> <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">mbi gjendjen e ruajtjes së zonës së mbrojtur</span>. Raporti në fjalë duhet të konfirmojë rrezikun e mundshëm për listimin e Liqenit të Ohrit në Listën e Trashëgimisë Botërore në Rrezik.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Nga Ministria e Kulturës thonë për <a href="http://portalb.mk/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">Portalb.mk</span></a><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;"> </span>se raporti i kërkuar është përgatitur nga institucionet relevante dhe se do të dorëzohet në UNESCO brenda afatit.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlAIBKcz76uVPlLy88D4tQU55Lk0Eby2IzOUAYyl9ixWrat7HyCi9TB2D6effLubGVtZlGcs9Bo8v30fnsyhwPTWTqxmvtKKRGsk5ht04IHQQrDnlOTMoZS_qNtdq13oAMumXQ5XMnlBUImhwHgHUJstFUPMjWZ5kk9850DVUedNMyO22n0ylmB4oL/s768/dsds.webp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="435" data-original-width="768" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlAIBKcz76uVPlLy88D4tQU55Lk0Eby2IzOUAYyl9ixWrat7HyCi9TB2D6effLubGVtZlGcs9Bo8v30fnsyhwPTWTqxmvtKKRGsk5ht04IHQQrDnlOTMoZS_qNtdq13oAMumXQ5XMnlBUImhwHgHUJstFUPMjWZ5kk9850DVUedNMyO22n0ylmB4oL/s320/dsds.webp" width="320" /></a></div><br /><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;"><br /></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">“Raporti për gjendjen e mbrojtjes dhe progresin në zbatimin e rekomandimeve të Misioneve Monitoruese Reaktive <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">është përgatitur në bashkëpunim me të gjitha ministritë, institucionet dhe pushtetet vendore kompetente që ofrojnë progres sipas kompetencave të tyre.</span> Duke marrë parasysh që Trashëgimia Natyrore dhe Kulturore e Rajonit të Ohrit që nga viti 2019 është pasuri ndërkufitare, Raporti për Gjendjen Mbrojtjes këtë vit është përgatitur së bashku me Republikën e Shqipërisë dhe paraqet një raport të përditësuar të Raporteve të dorëzuara në vitin 2022 nga shtetet anëtare RMV dhe Shqipëria (që rrjedh nga Vendimi i Komitetit të Trashëgimisë Botërore 44СОМ 7В.77 i vitit 2021). P<span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">as miratimit të Raportit nga autoritetet në të dy vendet, ai do të dorëzohet në Qendrën e Trashëgimisë Botërore të UNESCO-s brenda afatit të përcaktuar.</span> Raporti mbi gjendjen e ruajtjes pas pranimit të tij nga Qendra e Trashëgimisë Botërore të UNESCO-s do të publikohet në faqen e tyre të internetit dhe do të jetë në dispozicion të publikut”, deklaroi Zoran Pavlov, Kryetar i Komisionit për Menaxhimin e Trashëgimisë Natyrore dhe Kulturore Botërore të Rajonit të Ohrit.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Nga ana tjetër <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">sektori civil shprehet pesimist me progresin pozitiv në përmbushjen e rekomandimeve të UNSECO.</span> Me një letër të përbashkët Organizatat Joqeveritare ekologjike nga RMV dhe nga Shqipëria drejtuar deri tek institucionet relevante kanë kërkuar shtyrjen e përkohshme të miratimit të Planit Strategjik të Rimëkëmbjes për Trashëgiminë Botërore.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">“Plani Strategjik i Rimëkëmbjes së Trashëgimisë Botërore është padyshim një nga dokumentet kyçe të rëndësishme për Liqenin e Ohrit dhe Galiçican. Ne jemi plotësisht të vetëdijshëm për detyrimin që ju keni, për t’ia dërguar këtë plan të përbashkët organeve këshillimore dhe Komitetit të Trashëgimisë Botërore, në muajin shkurt 2023, por gjithashtu merrni parasysh sa vijon:</p><ul style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; list-style: none; margin: 0px 0px 20px 20px; outline: none; padding: 0px 0px 0px 15px;"><li style="border: 0px; box-sizing: border-box; list-style: none disc; margin: 0px 0px 5px; outline: none; padding: 0px;">Maqedonia e Veriut është gjithashtu e detyruar të zbatojë Vendimin e Konventës së Bernës që nënkupton shtyrjen e miratimit të këtij dokumenti deri sa te përfundojë Vlerësimi ne Terren (planifikuar për në prill 2023);</li><li style="border: 0px; box-sizing: border-box; list-style: none disc; margin: 0px 0px 5px; outline: none; padding: 0px;">OSA (vlerësimi ne Terren) mund të përfshijë përfaqësues nga UNESCO (dhe Konventa Ramsar) si vëzhgues;</li><li style="border: 0px; box-sizing: border-box; list-style: none disc; margin: 0px 0px 5px; outline: none; padding: 0px;">Termat e punës për ekspertet e OSA përfshijnë mbledhjen e informacionit mbi Planin Strategjik të Rimëkëmbjes (dhe rrjedhimisht do I përfshijnë konkluzionet në rekomandimet dhe ne planin e monitorimit për zbatimin e rekomandimeve)”, <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">thuhet mes tjerash në letrën e përbashkët të OJQ-ve në RMV dhe Shqipëri.</span></li></ul><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">*Letrën e plotë mundet ta lexoni <a href="https://lakeohrid.blogspot.com/2022/12/shoqeria-civile-kerkon-shtyrje-te.html?fbclid=IwAR3WLm4UNN8FW_vu6Z1NubILDzKvR3fbMu8Mui5QeoE-H0n4ZH3bTHVFlmU" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">KËTU.</a></span></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Përveç aspektit kulturor rrezik i madh i kanoset edhe aspektit mjedisor në rajonin e Liqenit të Ohrit. Janë rreth 10 pika në anën e RMV ku është konstatuar nivel i lartë i ndotjes së liqenit e cila rrezikon biodiversitetin dhe botën endemike në liqen. Rreth kësaj teme si institucion i rëndësishëm relevant u kontaktua edhe Ministria e Mjedisit Jetësor megjithatë nga kjo Ministri nuk iu përgjigjen kërkesës sonë për informacion.</p><figure aria-describedby="caption-attachment-832224" class="wp-caption alignnone" id="attachment_832224" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; list-style: none; margin: 1em auto; max-width: 100%; outline: none; padding: 0px; width: 1024px;"><img alt="Zonat më të ndotura në Liqenin e Ohrit, pjesa e Maqedonisë së Veriut (Burim i informacionit "Lake Ohrid Heritage"" class="wp-image-832224 size-large" data-recalc-dims="1" height="401" loading="lazy" sizes="(max-width: 708px) 100vw, 708px" src="https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=708%2C401&ssl=1" srcset="https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=1024%2C580&ssl=1 1024w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=300%2C170&ssl=1 300w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=768%2C435&ssl=1 768w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=1536%2C870&ssl=1 1536w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?resize=390%2C220&ssl=1 390w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?w=1795&ssl=1 1795w, https://i1.wp.com/portalb.mk/wp-content/uploads/2023/01/dsds.jpg?w=1416&ssl=1 1416w" style="border: 0px none; box-sizing: border-box; display: block; height: auto; list-style: none; margin: 0px auto; max-width: 100%; outline: none; padding: 0px;" width="708" /><figcaption class="wp-caption-text" id="caption-attachment-832224" style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #686868; font-size: 13px; font-style: italic; line-height: 1.61538; list-style: none; margin: 0px 0px 20px; outline: none; padding: 5px 0px 0px; position: static; width: 793.859px;">Zonat më të ndotura në Liqenin e Ohrit, pjesa e Maqedonisë së Veriut (Burim i informacionit <a href="https://www.facebook.com/LakeOhridHeritage" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">“Lake Ohrid Heritage”</a></figcaption></figure><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Armiku më i madh i liqenit konsiderohen objektet ilegale dhe aksionet që ndërmerren për krijimin e hapësirave të reja në liqen për ndërtime të egra. <a href="https://portalb.mk/746020-unesco-me-kritike-prej-125-faqesh-liqeni-i-ohrit-ne-nje-pike-pa-kthim/" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">UNESCO kërkon heqjen e menjëhershme të objekteve të paligjshme në bregun e liqenit të Ohrit dhe Strugës.</a> Në Ohër, 50 metra nga bregu, janë regjistruar 414 objekte të paligjshme. Nga 15 mijë kërkesa për legalizim të paraqitura në komunën e Ohrit dy vjet më parë – 11,000 ishin shtëpi familjare, 420 ndërtesa dhe 28 hotele. Në Strugë, nga ana tjetër, numri i përgjithshëm i kërkesave të paraqitura për legalizim është 10,639. Të refuzuara, të paplota pa shtjellime janë 4,470. 3,127 raste janë zgjidhur. 3,038 janë në proces. Nga ata 3,038, 65 janë 50 metra larg liqenit. Gjysma e tyre u refuzuan.</p><h3 style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: Poppins; font-size: 23px; line-height: 1.4; list-style: none; margin: 0px 0px 0.5em; outline: none; padding: 0px;">KE: <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">Trashëgimia kulturore e vendit nuk mbrohet sa duhet</span></h3><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Komisioni Evropian për këtë çështje në raportin e fundit nënvizoi: “<span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">Ekziston një reagim i dobët institucional</span> dhe bashkëpunim ndërinstitucional në mbrojtjen e trashëgimisë kulturore dhe parandalimin e ndërtimeve pa leje dhe shkombëtarizimin e trashëgimisë kulturore me <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">“status të rëndësisë së veçantë”,</span> si<span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;"> Ohri</span> dhe <span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-weight: 600; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px;">Çarshia e Vjetër e Shkupit.</span></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">“Në gusht 2021, Komiteti i Trashëgimisë Botërore i dha vendit dy vjet shtesë për të zbatuar rekomandimet e UNESCO-s për Trashëgiminë Natyrore dhe Kulturore të Rajonit të Ohrit. Zbatimi i rekomandimeve mbetet i pamjaftueshëm dhe kërkon angazhim dhe reagim më të fuqishëm nga autoritetet kombëtare dhe lokale. Në dhjetor 2021, Komiteti i Përhershëm i Konventës së Bernës miratoi një vendim për hapjen e një çështjeje për vendet e Emerald të Liqenit të Ohrit dhe Parkut Kombëtar të Galiçicës, si rezultat i shqetësimeve të ngritura për ndikimin nga projektet e pakontrolluara të infrastrukturës mbi vendet”, theksohet mes tjerash në <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/country_22_6092" style="background-color: transparent; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c6264; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-decoration-line: none; transition: all 0.15s ease 0s;">Raportin e Progresit.</a></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;">Ndryshe, Liqeni i Ohrit e fitoi statusin e Trashëgimisë natyrore botërore të mbrojtur nga UNESCO në vitin 1979. Një vit më vonë edhe Qyteti i Ohrit iu shtua listës së vlerave të mbrojtura kulturore dhe historike, kështu që rajoni i Ohrit u bë një nga vetëm 38 zonat e përziera natyrore dhe kulturore në botë të njohura dhe të mbrojtura nga UNESCO. Në vitin 2009, nisi një iniciativë për të përfshirë edhe anën shqiptare të liqenit dhe bregdetin nën kujdesin e UNESCO-s, kështu që dhjetë vjet më vonë në vitin 2019, rajoni u zgjerua në të dy anët e liqenit duke mbuluar një sipërfaqe totale prej 94,7 hektarë.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;"><b>Shkruar nga Shefkije Alasani</b></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #2c2f34; font-family: -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Oxygen-Sans, Ubuntu, Cantarell, "Helvetica Neue", "Open Sans", Arial, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 25px; outline: none; padding: 0px;"><span style="color: #111111; font-family: "Work Sans"; font-size: 16px;"><b><i>Ky shkrim eshte ne kuader te projektit Trajnimi i Gazetareve me ndotesit e Liqenit te Ohrit, zbatuar nga DMO ALBANIA, mbeshtetur nga Journalismfund.eu </i></b></span></p></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-88091743651870220232023-01-22T06:53:00.001-08:002023-03-22T07:55:56.771-07:00Ndotja minerare rrezikon statusin e UNESCO-s për liqenin e Ohrit<p> <span style="background-color: white; color: #a0a0a0; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-size: 20px; font-weight: inherit; letter-spacing: -0.04em;">Në liqenin e Pogradecit, mbetjet e vjetra minerare dhe kontratat aktuale koncesionare vazhdojnë të ndosin ekosistemin si dhe të vënë në rrezik statusin e trashëgimisë natyrore botërore, përkundër rekomandimeve të UNESCO-s.</span></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Liqeni i Ohrit është ndër më të vjetrit në Europë, me një biodiversitet të larmishëm dhe habitat natyror për gati 300 specie endemike. Falë vlerave unike natyrore dhe kulturore, edhe pjesa shqiptare e liqenit iu bashkua listës së trashëgimisë botërore të UNESCO-s në vitin 2019.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Por ekosistemi i liqenit kërcënohet nga mijëra tonelata mbetje minerare, të cilat gjenden ende buzë liqenit apo të shpërndara në kodrat përreth tij.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvmgjUldOhTFZ52MtcPDAKQ_Rl9TGOKkcVF72JVeUjCekxQRUMN29EQBzTyd1tx9ABMeCZ02gaLwLX9woRz6jVO8689BvgF2VFha6Kb5FUjk0sm78GHwi46pG9SLOG5yxeY4idvt8pzdEhyUPsWiEu2ytqWWv1h8SfHICtgJPudYrV0XeY9ilIBexf/s1017/Screenshot%202023-03-22%20155443.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="523" data-original-width="1017" height="165" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvmgjUldOhTFZ52MtcPDAKQ_Rl9TGOKkcVF72JVeUjCekxQRUMN29EQBzTyd1tx9ABMeCZ02gaLwLX9woRz6jVO8689BvgF2VFha6Kb5FUjk0sm78GHwi46pG9SLOG5yxeY4idvt8pzdEhyUPsWiEu2ytqWWv1h8SfHICtgJPudYrV0XeY9ilIBexf/s320/Screenshot%202023-03-22%20155443.jpg" width="320" /></a></div><br /><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;"><br /></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">UNESCO e konsideron aktivitetin e shfrytëzimit minerar të papajtueshëm me trashëgiminë botërore dhe i rekomandoi Shqipërisë gjatë një misioni monitorimi në vitin 2020 që të zhvendoste dhe të rehabilitonte në mënyrë urgjente një dampë minerare buzë liqenit si dhe të siguronte mbylljen e përhershme të çdo aktiviteti minerar me ndikim në këtë pasuri.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Dy vjet pas këtij rekomandimi, autoritetet shqiptare vazhdojnë të bëjnë një sy qorr.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Gani Bego, specialist i administratës së zonave të mbrojtura në Pogradec e konsideroi çështjen e mbetjeve minerare një problem të mbartur ndër vite, ndërsa theksoi se katër kompani vazhdojnë të kryejnë aktivitet minerar në vijën e liqenit të Pogradecit.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Ky aktivitet fatmirësisht vitet e fundit ka pësuar rënie, por ka ende disa subjekte që vazhdojnë aktivitetin. Janë subjekte që shfrytëzojnë në karrierë dhe ka reshjet e shiut, metalet e rënda të këtij aktiviteti përfundojnë lehtësisht në liqen,” tha Bego.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen="" class="BLOG_video_class" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/gGmcXwPJ2tc" width="320" youtube-src-id="gGmcXwPJ2tc"></iframe></div><br /><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;"><br /></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Ne si Administratë e Zonave të Mbrojtura kemi ushtruar dhe kontrolle, kemi mbajtur aktet e konstatimit në disa subjekte dhe kjo është detyra jonë, të mbajmë aktet e konstatimit,” shtoi ai.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;"><span style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-variation-settings: inherit; font-weight: 700; line-height: inherit; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><em style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: inherit; font-stretch: inherit; font-variant: inherit; font-variation-settings: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"> </em></span>Sipas ekspertit të mjedisit, Arjan Merolli, mbetjet minerare kanë shkaktuar ndotje ekstreme të liqenit, me norma shumë herë më të larta se ato të Bashkimit Europian. Merolli shton se mbetjet e metaleve të rënda gjenden tashmë në organizmin e tre peshqeve më të njohur komercialë të këtij liqeni –koranit, belushkës dhe krapit.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Në rast se nuk marrim masa me këto mbetje minerare në formë shllamesh, që janë shumë të rrezikshme, do të humbasim me kalimin e kohës kriteret për të cilat ky rajon është shpallur si trashëgimi natyrore botërore. Duke qenë në dimensione shumë të vogla, këto masa e dëmtojnë shumë faunën e liqenit, sepse bëhen ushqim për llojet e ndryshme të peshqve në liqenin e Ohrit,” thotë Merolli.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Bashkia e Pogradecit pretendon se po punon për zbatimin e rekomandimeve të UNESCO-s dhe sipas saj, pjesa më e madhe e mineraleve është pastruar.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Një ndër problematikat e listuara nga UNESCO është dampa e mineraleve në Gurin e Kuq, një vënddepozitim mineralesh që është prej shumë kohësh atje. Pjesa më e madhe e saj është evaduar dhe pastruar dhe jemi në bashkëpunim me Ministrinë e Energjitikës për të hequr dhe pastruar edhe pjesën tjetër të kësaj mase materialesh,” tha nënkryetari i Bashkisë së Pogradecit, Paskalino Zyko.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Megjithatë, Ministrisë së Infrastrukturës dhe Energjetikës tha në përgjigje të një kërkese për të drejtë informimi se dampa të tjera në zonën e liqenit janë duke u shfrytëzuar nga dy kompani koncesionare përmes lejeve të shfrytëzimit, që pritet të zgjasin deri në vitin 2026.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Këto dy leje minerare përcaktojnë se nuk shfrytëzohet mineral në vendburim, por përdoret gjendja e stokut. Lejet e dhëna kanë si objekt shfrytëzimin e dampave, pasi ato kanë mineral hekur-nikeli. Sipas kontratës, detyrimi i kompanive për të pastruar dampat përfundon në momentin që ju përfundon leja e shfrytëzimit,” u përgjigj ministria.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">Eksperti i mjedisit, Arjan Merolli thotë se e ka ndjekur nga afër procesin dhe ka vërejtur shkelje të tjera mjedisore.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Roboto, Arial, sans-serif; font-feature-settings: inherit; font-kerning: inherit; font-optical-sizing: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-alternates: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; font-variation-settings: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 1.25em; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;">“Ajo që është më shumë shqetësuese është që heqja e mineralit nuk ka respektuar asnjë nga nga ato rregulla që të ketë garanci që asnjë nga ato sasi të mineralit të hekur-nikelit mos kalojë përmes shirave apo faktorëve të tjerë atmosferikë në liqen. Përkundrazi, është muri rrethues i saj dhe nëpërmjet mjeteve të ngarkimit është hequr minerali pa respektuar asnjë nga ato rregulla,” përfundoi ai.</p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-85535899256460896332023-01-18T03:58:00.002-08:002023-01-18T04:14:01.961-08:00Liqeni i Ohrit, pasuri në rrezik<p><b><span style="font-family: times;">Liqeni i Ohrit, apo i Pogradecit (pjesa shqiptare) u bë pjesë e UNESCO më 2019 duke iu shtuar pjesës maqedonase e listuar ne UNESCO
qe ne vitet 79-80</span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><b>Por 3 vitet e fundit, ky liqen 'kërcënohet' për t’u futur listen e Trashëgimive
në rrezik. </b><b>UNESCO u jep afat qeverive te Maqedonisë së Veriut dhe
Qeverisë Shqiptare qe të përmirësojne situatën dhe të raportojnë mbi progresin
e bërë deri i shkurt 2023</b></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><o:p><span style="font-family: times;"> </span></o:p></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsIHRR9Tu53M3nhWpKrysJvEVSuqe5Nobj7Qe6NYfo_OO0Kn9i-4gKkqwvNAGJJDwdhxLMBU275sbzYq38gxO68tWJSBf5C-Hp_7sQGeL51B54T777cKxMcbCQecM-5srcynonBpAVlQCoIOWtGHMQszykvgqZqOqGWsohlSLBut55JTEniMPrRu9N/s3264/IMG_20170730_172601.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="2448" data-original-width="3264" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsIHRR9Tu53M3nhWpKrysJvEVSuqe5Nobj7Qe6NYfo_OO0Kn9i-4gKkqwvNAGJJDwdhxLMBU275sbzYq38gxO68tWJSBf5C-Hp_7sQGeL51B54T777cKxMcbCQecM-5srcynonBpAVlQCoIOWtGHMQszykvgqZqOqGWsohlSLBut55JTEniMPrRu9N/s320/IMG_20170730_172601.jpg" width="320" /></span></a></b></div><b><span style="font-family: times;"><br /></span></b><p></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Pse Liqeni i Ohrit është unik? Pse është pranuar në
UNESCO? <o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Ndryshe nga çdo liqen tjetër në botë, ky liqen ka qenë këtu,
në të njëjtin territor prej 3 milionë vitesh. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Është më i vjetri në Europë bashkë me Prespën. Në botë janë
20 liqene të tilla gjithsej, që quhen liqene të lashtë. Jemi me fat që dy prej
tyre <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Origjina e ketij liqeni është tektonike, ndryshe nga shumica
e liqeneve te tjera akullnajore. Nje shembje e tokës miliona vite me pare ka
krijuar këtë mrekulli që furnizohet nga dhjetra burime të freskëta ujore.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Ky liqen është oligotrof që në biologji do të thotë se është
shumë i pastër, dhe nuk ka elemente ushqimore, kimikate etj. Ndryshe mund te
thuhet se uji i ketyre liqeneve, eshte i pijshem<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Jane rreth 40 burime nënujore që burojnë nga Prespa, liqen rreth
200 m me lart se Ohri, ujerat e të cilit çajnë malin e Thatë duke u derdhur në
Oher.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Ka një ngjyrë blu të thellë për shkak të pastërtisë së
burimeve të ftohta që e mbushin.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Është më i thelli në Europë për nga thellësia mesatare, ndërkohë
pika më e thellë është 286 m<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Është liqeni më transparent në Europë, me një qartësi deri në
22 metra.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="font-family: times;"><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Liqeni
i Ohrit është shtëpia e rreth 1,200 specieve, nga te cilat 200 specie endemike.
Kjo do t</span><span style="color: black; mso-color-alt: windowtext;">ë thotë se këto
specie gjenden vetëm këtu dhe në asnjë liqen tjetër. </span><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: times;">Liqeni
i Ohrit, konsiderohet një muze i fosileve te gjalla, te cilat janë zhdukur ne
pjesen tjeter te botes qe ne epoken e akullnajave.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: times;">Ky
liqen ka indeksin me të larte të biodiversitetit nga gjithe liqenet e botes,
nese llogarisim vetem siperfaqen e tij</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: times;">Për
te gjitha keto vlera ky liqen eshte listuar për herë të parë në UNESCO ne 1979
per vlerat natyrore te jashtezakonshme, dhe me pas në 1980 për vlerat
kulturore. Por këtu u përfshi vetëm pjesa maqedonase e Liqenit, 2/3 e tij.
Shqipëria atëkohë ishte vend i izoluar në diktaturë.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="font-family: times;"><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505;">Nga
10 kritere për t'u listuar në UNESCO, Liqeni I Ohrit plotëson jo 1, por </span><a href="https://lakeohrid.blogspot.com/2023/01/liqeni-i-ohrit-4-kriteret-qe-ploteson.html"><span style="mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">4 prej tyre</span></a><span style="color: #050505;">.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="font-family: times;"><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505;">Por a
mund të mbrohej një liqen përgjysëm, kur vlerat dhe gjithë speciet e tij ndahen
dhe me një shtet tjetër si Shqipëria? Maqedonia e Veriut nuk mund ta mbronte
dot liqenin kur këtej nga pjesa shqiptare ai ndotej apo nuk menaxhohej dot.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="font-family: times;"><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505;">Atëherë
në 2004 u hodhën hapat e parë për menaxhimin e liqenit si një i tërë, një marrëveshje
e përbashkët miratuar nga parlamentet e dy vendeve ne qershor 2004 për
mbrojtjen dhe zhvillimin e qendrueshëm të liqenit të Ohrit dhe pellgut ujëmbledhës
të tij.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="font-family: times;"><span style="color: #050505; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505;">Pergatitja
e dosjes per përfshirjen e pjesës shqiptare u bë me një <a href="https://whc.unesco.org/en/lake-ohrid-region">projekt </a>të mbështetur
nga BE dhe zbatuar nga UNESCO më 2015-2017.</span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><o:p> </o:p>Më 2019 në 5 korrik, Komiteti i Trashëgimisë botërore, përfshiu
dhe pjesën shqiptare të Liqenit, për të njëjtat vlera unikale, duke u regjistruar
si një pasuri e përbashket ndërkufitare mikes, natyrore dhe kulturore mes 39
pasurive të tjera mikes</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><b><span style="color: #050505; font-family: times; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Rreziku
per ne ‘Danger List’<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Pikërisht më 2019, UNESCO kishte rezervuar dhe një paralajmërim
për mbrojtjen e Liqenit të Ohrit, kryesisht për shkak të projekteve massive
infrastrukturore në pjesën maqedonase, të cilat dëmtonin seriozisht
biodiversitetin dhe dëmtimin e zonës UNESCO. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">UNESCO për tre vite rresht, në 2029, 2020 dhe 2021 paralajmëron
dy shtetet palë se Liqeni i Ohrit mund të hyjë në Listën e Rrezikuar, dhe mund t’i
hiqet statusi nëse nuk zbatohen disa rekomandime për mbrojtjen e tij.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Cilat janë rekomandimet e UNESCO per dy vendet:<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;"> </span></span></span>Krijimi i një strukture menaxheriale zyrtare të
koordinuar ndërkufitare që funksionon dhe me burime financiare, që forcon punën
bashkëpunuese ndërmjet agjencive dhe departamenteve kulturore dhe natyrore në
të dy nivelet kombëtare dhe rajonale</span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">2.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]-->Forcimi dhe koordinimi i mbrojtjes ligjore në të
dy Shtetet Palë,</span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">3.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]-->Miratimi dhe funksionalizimi i Planit Zhvillimor
Komunal te bashkive prane Liqenit </span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">4.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]-->Operacionalizimi i udhëzimeve të planifikimit,</span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">5.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]-->Rritja e burimeve njerëzore dhe financiare për
të mbështetur menaxhimin e kesaj pasurie,</span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">6.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]-->Rritja e pjesëmarrjes së komunitetit</span></li></ul><span style="font-family: times;"><!--[if !supportLists]--><o:p></o:p></span><p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><o:p><span style="font-family: times;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle"><b><span style="font-family: times;">Posacerisht per Shqiperine:<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Inventarizimi
dhe krijimi i një regjimi monitorimi për pasuritë kulturore,</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">2.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Forcimi
i mbrojtjes në kishën e Linit si çështje urgjente,</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">3.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Zgjerimi
i trajtimit të ujërave të zeza rreth liqenit, nëpërmjet instalimit dhe
funksionimit efektiv të impianteve të trajtimit të ujërave të zeza përtej impiantit
të sapofunksionuar në Pogradec, dhe nëpërmjet monitorimit dhe kontrollit të
rrjedhjeve bujqësore në liqen.</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">4.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Emërimi
i personelit për menaxhimin e kishës së Linit, fshatit Lin dhe gadishullit të
Linit,</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">5.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Përmirësimi
i objekteve të grumbulluara në muzeun e Pogradecit dhe ruajtja e materialit të
palafiteve nen uje,</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">6.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Vazhdimi
i heqjes së ndërtimeve të paligjshme përgjatë bregut të liqenit dhe rilidhja e
një pjese të rrugës larg liqenit,</span></span></li><li><span style="font-family: times;"><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">7.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;">
</span></span></span><!--[endif]--><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Inventarizimi
i vendeve kulturore në zonën tampon dhe prezantoni një qasje konservimi për
këto dhe peizazhin e zonës buferike;</span></span></li></ul><span style="font-family: times;"><!--[if !supportLists]--><o:p></o:p></span><p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l1 level1 lfo4; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in;"><o:p><span style="font-family: times;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; mso-list: l0 level1 lfo3; tab-stops: list .5in; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><!--[if !supportLists]--><span face=""Arial",sans-serif" style="mso-fareast-font-family: Arial;"><span style="mso-list: Ignore;">•<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;"> </span></span></span><!--[endif]-->2021<b><span style="color: red; line-height: 107%; mso-ansi-language: IT; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-font-kerning: 12.0pt;"> </span></b><b><span lang="IT" style="mso-ansi-language: IT;">Vendimi 44 COM 7B.77 viti 2021</span></b><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in;"><span style="font-family: times;"><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Nxit dy shtetet palë të zhvillojnë një plan të detajuar Strategjik të
Rimëkëmbjes me një plan veprimi me faza, i cili përcakton qëllimet dhe rezultatet
e përcaktuara qartë për të zbutur kërcënimet ndaj OUV me një sërë veprimesh të
dakorduara duke përfshirë një kornizë kohore si në afat të shkurtër dhe
afatgjatë, si dhe një plan veprimi me faza, bazuar në rekomandimet e plota të
misionit 2020, dhe i cili do të siguronte një kuadër gjithëpërfshirës politik
dhe institucional ndërkufitar për adresimin e kërcënimeve të rënda dhe të
shumëfishta me të cilat përballet prona; dhe të paraqesë Planin Strategjik të
Rimëkëmbjes tek Organet Këshillimore dhe Qendra e Trashëgimisë Botërore në
shkurt 2023;</span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in;"><span style="font-family: times;"><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Së fundi, kërkon nga Shtetet Palë që t'i paraqesin Qendrës së
Trashëgimisë Botërore, <b>deri më 1 shkurt 2022</b>, një raport progresi <b>dhe
deri më 1 shkurt 2023</b>, një raport të përbashkët të përditësuar mbi gjendjen
e ruajtjes së pronës, duke përfshirë një raport mbi progresin e bërë në
zbatimin e sa më sipër për shqyrtim nga Komiteti i Trashëgimisë Botërore në
sesionin e tij të 46-të, me synimin për të shqyrtuar, në rast të konfirmimit të
rrezikut të mundshëm ose të konstatuar për vlerën e tij të jashtëzakonshme
universale, mbishkrimin e mundshëm të pronës në Listën e Trashëgimisë Botërore
në Rrezik.</span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in;"><o:p><span style="font-family: times;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Raporte investigative (Shoqeria civile/media)<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Po cilet janë ndotësit e Liqenit të Ohrit? Cfarë po e
rrezikon biodiversitetin e kësaj parurie? A munden shtetet pale të jenë më të përgjegjshme?
A do frenojnë planet e tyre të rindërtimit për të mos cënuar këtë fenomen supërnatyror?<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><b>Për pjesën shqiptare të Liqenit të Ohrit organizata DMO
ALBANIA ka bërë një investigim në 2019, ku jane prodhuar 3 raporte </b><a href="https://drive.google.com/file/d/1dnQ94wlTgHBnKeS7LzaggqhGmV5ZOBEE/view">Investigimi
mbi aktivitetin minerar ne Liqenin e Ohrit, Rekomandime.pdf - Google Drive</a>;
<a href="https://drive.google.com/file/d/15DOA5ayutZ1qC_ga5aZgzEZOKKDpKUb5/view">Ndotesit
potenciale te Liqenit.pdf - Google Drive</a> dhe <a href="https://drive.google.com/file/d/1JTnqwxi4aBAxJgp0rnIrptuL990zldwT/view">Trashegimia
e liqenit te Ohrit (Driloni Lini) dhe kercenimet ndaj tyre.pdf - Google Drive</a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Të tre këto raporte iu derguan instituciioneve përgjegjëse,
por shumë pak gjëra kanë ndryshuar. Zhvillimi më pozitiv është ai për zhdukjen
e ekonomive informale të peshkut në zonën e Tushemishtit, falë një operacioni të
inspektoriatit të peshkimit, Bashkia Pogradec. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Një project i dytë I nisur nga DMO Albania, dhe po zbatohet
deri ne qershor 2023, ka synimin që të trajnojë gazetarët me vlerat dhe ndotësit
e Liqenit të Ohrit në mënyrë që dhe shqiptarët të mësojnë përmes kronikave,
shkrimeve të gazetarëve cilat janë vlerat universal të këtij liqeni, përse
duhet mbrojtur dhe cilat janë problematikat që duhen zgjidhur.<o:p></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilA5Gj4dPxj25Tv4p87P5JP0wN4cw-RZieFvA7bPW1Xo0ES-1YG0y-iuc7e5ELibGj7bIxotfsrZNhlWmwqQpL-7Y9w-30snv55W3OspciiJYtS9F47G4y6lGZ_6nigKR5aNjMZQf-XNk1RHfMKJ5YIogYk3HKtlGoUCuvuKRAc6hw0-i1wgbRQcDE/s4288/1a.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilA5Gj4dPxj25Tv4p87P5JP0wN4cw-RZieFvA7bPW1Xo0ES-1YG0y-iuc7e5ELibGj7bIxotfsrZNhlWmwqQpL-7Y9w-30snv55W3OspciiJYtS9F47G4y6lGZ_6nigKR5aNjMZQf-XNk1RHfMKJ5YIogYk3HKtlGoUCuvuKRAc6hw0-i1wgbRQcDE/w299-h199/1a.JPG" width="299" /></span></a></div><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Një ekip ekspertësh dhe gazetarësh <a href="https://drive.google.com/drive/u/1/folders/1aAEqwDOfBcVZCJzMSByi5Mv1P-gQSyKs">vizituan</a>
në terren hotspotet e ndotura të Liqenit të Ohrit dhe si rezultat i këtij study-tour u konstatua:</span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l3 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><!--[if !supportLists]--><b><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font-stretch: normal; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; line-height: normal;"> </span></span></span></b><span style="text-indent: -0.25in;">1 </span><b style="text-indent: -0.25in;">Mostrajtimi i duhur i ujrave të zeza.</b></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast"><b><span style="font-family: times;">Ne zonën e Drilonit, grupi i ekspertëve
dhe gazetarëve konstatuan derdhje të ujërave me arome shumë te keqe dhe shkumë
të bardhë, cka tregon për përmbajtjen e lartë të fosforit. Ky ujë përfundon në
liqen si ushqim për peshqit duke prishur dhe parametrat e biodiversitetit në
liqen<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Parimisht po te respektohet teknologjia e instaluar ne
impjant, ujrat pas trajtimit duhet te dalin brenda paramentrave te LEJUAR sipas
legjislacionit. Problemi eshte subjektiv mendoj nga papergjeshmeria e
drejtuesve te impjantit, e njejta gje ndodh edhe tek lumenjte e zones nga
Tushemishti deri ne Pogradec, (lumi i Rremenjit, Verdoves dhe qytetit) ku
kontaminimi ne pergjithesi vjen per shkak te moskontrollit nga organet
kopetente per nderhyrjet qe behen ne rrjet apo futjen e e tubacioneve te ujrave
te zeza ne tubacionet e rrjetit te ujrave te shiut.<o:p></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVCTHgv7gPPpYqupDN-Gh8LKh4dQmk4z8N1ZCI8IzYvilYclgwb31Mw0uUJRCcRQXwdUpIFZRSsMUS9yFTD1a8R0q3bCNYA481D38EFfqdJxnTtoKsZvTq2Ce2XKKaKqh3GsALCVm8SoHCbOwyYrf3Li4ADFA0Y7wCL7YD5Ew6ebJOpf94sR68Vpey/s4288/15.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVCTHgv7gPPpYqupDN-Gh8LKh4dQmk4z8N1ZCI8IzYvilYclgwb31Mw0uUJRCcRQXwdUpIFZRSsMUS9yFTD1a8R0q3bCNYA481D38EFfqdJxnTtoKsZvTq2Ce2XKKaKqh3GsALCVm8SoHCbOwyYrf3Li4ADFA0Y7wCL7YD5Ew6ebJOpf94sR68Vpey/s320/15.JPG" width="320" /></span></a></div><span style="font-family: times;"><br /></span><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;"><o:p> </o:p><span style="text-indent: -0.25in;">2.<span style="font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;"> </span></span><span style="text-indent: -0.25in;">Aktiviteti minerar</span></span></b></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l3 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Gjatë një vizite në Gurin e kuq, dampa të tëra me minerale
hekur nikel janë buzë bregut të liqenit. Gjithe rajoni I Pogradecit eshte shume
i pasur me hekur nikel, edhe pse nga keto rezerva perdoren vetem 9% e tyre. Por
zonate Gurit te Kuq deri ne memelisht jane gjithsej 125 mije ton hekur dhe mbi
2200 ton nikel, 10 mije ton krom te cilat duhen zhvendosur pasi keto dampa
vencanerisht gjate rreshjeve te shiut leshojne minerale toksike qe perfundojne
ne liqen si ushqim per peshqit. Madje nje tjeter leje minerare eshte dhene ne 2020 pasi Liqeni u fut ne UNESCO, ne zonen buferine ne Alarup. Shih me shume per aktivitetin <a href="https://docs.google.com/presentation/d/1W4SYK5fwJVlDUcC28PaM3LfZB0MbW517/edit">minerar </a></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP0gJLZkO0m6u2tEnJmWcHGdtH3xzAlJQ72VP5TMKvRBc18btrJap0WCguZfRbx3uU0nll5bIw-l_j-7yid3jLxQtHO-Hy_8j-LFgPI9NZTA6UUK8BlIhyUOTihqDfLQZUF0rT3XqAKxhfairj3-FUmTVziz4prVuA5cH0PabGqbRMJRqW0BYjfeKx/s4288/DSC_0402.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP0gJLZkO0m6u2tEnJmWcHGdtH3xzAlJQ72VP5TMKvRBc18btrJap0WCguZfRbx3uU0nll5bIw-l_j-7yid3jLxQtHO-Hy_8j-LFgPI9NZTA6UUK8BlIhyUOTihqDfLQZUF0rT3XqAKxhfairj3-FUmTVziz4prVuA5cH0PabGqbRMJRqW0BYjfeKx/s320/DSC_0402.JPG" width="320" /></span></a></div>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;"><o:p> </o:p><span style="text-indent: -0.25in;">3.<span style="font-stretch: normal; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: normal;">
</span></span><span style="text-indent: -0.25in;">Driloni dhe burimet e tij</span></span></b></p><p class="MsoListParagraph" style="mso-list: l3 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><span style="font-family: times;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Një plan zhvillimi nga AADF (Albanian-American Development
Fund) nisi ne 2018-2019. Kjo eshte faqja e projektit Te<a href="http://aadf.org/project/eco-tourism-destination-albania-drilon-tushemisht/">
Eco-Tourism ne Drilon</a>, por transparenca duket se ka ndalur ne vitin 2019.
Grupi I gazetareve dhe eksperteve vizitoi kete zone ne dhjetor 2022, e cila
ende ishte ne process rekonstruksioni, nderkohe menyra se si po zhvilllohet sot
projekti nuk eshte publike. Ne nje nga raportet e veta, <a href="https://docs.google.com/document/u/1/d/1FH1JpbTMHlqqECxeSi9uSW_zo8YjH3la/edit?usp=drive_web&ouid=111347425653697010225&rtpof=true">2020,
UNESCO</a> thote se ky project eshte shtrire dhe ne zona qe nuk duhej te
prekeshin, ndaj ky plan eshte nje kërcënim potencial ndaj kësaj pasurie, sipas
paragrafeve 179-180 te Udhezuesit operacional qe I ka dhene Burimeve të
drilonit, statutin e një sistemi të rëndësishëm që furnizon Liqenin e Ohrit me
ujë të pastër dhe që i jep atij statusin oligotroph. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><a href="https://docs.google.com/presentation/d/1W4SYK5fwJVlDUcC28PaM3LfZB0MbW517/edit?rtpof=true">Informacion</a>
më të plotë për ndotësit në pjesën shqiptare<o:p></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgo9-QSKPj4suAF4P7P1gXksIyZbBxhvtVXbPOKXmxwZ8k_FUjyQeXjYHVhEMV5tmvZ579o0PpDsdXrXt-ewTyMnsKYCv6mTc6yYRzI82-iIvRjqEQ36-XWvtVmnmpS-xs0NG9tukLnldVpdEPYVG_fzvTv236Ne9f4qVOOjIcyl2vrX33pg3OMyzNb/s4288/DSC_0373.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgo9-QSKPj4suAF4P7P1gXksIyZbBxhvtVXbPOKXmxwZ8k_FUjyQeXjYHVhEMV5tmvZ579o0PpDsdXrXt-ewTyMnsKYCv6mTc6yYRzI82-iIvRjqEQ36-XWvtVmnmpS-xs0NG9tukLnldVpdEPYVG_fzvTv236Ne9f4qVOOjIcyl2vrX33pg3OMyzNb/s320/DSC_0373.JPG" width="320" /></span></a></div><span style="font-family: times;"><br /></span><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Pjesa maqedonase, ndotesit<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Sigurisht pjesa më e madhe e rekomandimeve të UNESCO janë për
pjesën maqedonase e cila është e listuar që në vitet 79-90 por kohet e fundit
numërohen rreth 17000 ndërtime të paligjshme në zonën e mbrojtur të liqenit të
cilat janë në process legalizimi. Vec ndërtimeve të paligjshme dhe ne pjesën
maqedonase janë <a href="https://docs.google.com/presentation/d/1tuKYLctdqLiWB9jpC3PHZmnizeabdkz9/edit#slide=id.p20">problematika</a>
të ngjashme si rrjedhjet toksike në liqen nga impiantet e mbetjeve, ndotjet e
lumenjve etj. <o:p></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsnNYLwHO93N9_wpfxXziQYeFwuJV3G2CZYTuiGxlqppGBzber79XB70U0D5FeSLV_KECkMDM9Z5vrtU50uoHa__OXX9Od97zbDJxUJYhGpD1quDV3i02aNmE8IxeLDRaXi40T3NSNP0aPsdn7Sg_1z17PrdILBXP_nNwmRjUyh_pFsZ-xVDsOJmOL/s1032/Screenshot%202023-01-18%20125127.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="584" data-original-width="1032" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsnNYLwHO93N9_wpfxXziQYeFwuJV3G2CZYTuiGxlqppGBzber79XB70U0D5FeSLV_KECkMDM9Z5vrtU50uoHa__OXX9Od97zbDJxUJYhGpD1quDV3i02aNmE8IxeLDRaXi40T3NSNP0aPsdn7Sg_1z17PrdILBXP_nNwmRjUyh_pFsZ-xVDsOJmOL/s320/Screenshot%202023-01-18%20125127.jpg" width="320" /></span></a></div><span style="font-family: times;"><br /></span><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><b><span style="font-family: times;">Reagimi civil<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Përfundimisht shoqëritë civile të dy vendeve janë zgjuar dhe
kanë nisur të bashkëpunojne për të ngritur zërin së bashku ndaj qeverive respektive…
Një <a href="https://docs.google.com/document/u/1/d/1tkGrAxWcT4kJ-MiXB2xA_m6Dg-jpJxvP/edit?usp=drive_web&ouid=111347425653697010225&rtpof=true">letër</a> i është dërguar ministrive të Mjedisit dhe Kulturës në të dy vendet ku kërkohet
të ndalet puna për progress raportin për UNECO dhe për planin e rimëkëmbjes së
Liqenit të Ohrit, dhe të mos dorëzohet në UNESCO në 1 shkurt, pasi nuk është
konsultuar me publikun dhe nuk është bërë në mënyrë profesionale. Ndërsa presin
përgjigje të letrës nga Ministritë, këto shoqata në të dy anët e Liqenit do të
mblidhen në fillim të shkurtit për të unifikuar përpjekjet për të mbrojtur
liqenin e Ohrit dhe për të detyryar qeveritë respective të marrin përgjegjësinë
për të trajtuar me transparencë gjithë problemet dhe rekomandimet që ngre
UNESCO <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqcbIo_tmtyObziyIT-TiIC9LxX5VA0u_o1tc7y4AVBk3mv7uHigp8yk8Pja2WO_MvaasQ8cegE1Nc3ODlNuffCmALITxEzPTMR5pK6QKMLIRXDnzdustspOV5CjtKZg4lJWs65KfXa8VesmHi5Zt-PM8Y_wKBqh-MTKKT_JkGR9-TdOmHQ4gycUH2/s949/Screenshot%202023-01-18%20125228.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="670" data-original-width="949" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqcbIo_tmtyObziyIT-TiIC9LxX5VA0u_o1tc7y4AVBk3mv7uHigp8yk8Pja2WO_MvaasQ8cegE1Nc3ODlNuffCmALITxEzPTMR5pK6QKMLIRXDnzdustspOV5CjtKZg4lJWs65KfXa8VesmHi5Zt-PM8Y_wKBqh-MTKKT_JkGR9-TdOmHQ4gycUH2/s320/Screenshot%202023-01-18%20125228.jpg" width="320" /></span></a></div><span style="font-family: times;"><br /></span><span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span><p></p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comLake Ohrid41.0419103 20.718997612.731676463821152 -14.437252399999998 69.35214413617885 55.8752476tag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-42241089128249575932023-01-12T07:30:00.004-08:002023-01-13T02:44:15.635-08:00 Liqeni i Ohrit- 4 kriteret që plotëson si pasuri botërore<p> <b><span lang="EN-GB" style="background: rgb(241, 244, 246); color: #212121; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Liqeni
i Ohrit- 4 kriteret që plotëson si pasuri botërore</span></b></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB" style="background: rgb(241, 244, 246); color: #212121; font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;">Nga 10
kritere qe ka vendosur UNESCO për vendet që duan të listojnë pasuritë e tyre me
vlera universal, Liqeni I Ohrit plotëson 4 prej tyre. Në UNESCO një pasuri mund
të listohet nëse plotëson të paktën 1 nga këto kritere. Liqeni i Ohrit, si
pasuri ndërkufitare mes dy shteteve Shqiperi dhe Maqedoni e Veriut, plotëson
plot 4 kritere. Cilat janë</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12pt; line-height: 107%;"> ato dhe si argumentohen?<o:p></o:p></span></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Kriteri (i)<o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Qyteti i Ohrit është ndër vendbanimet më të vjetra në Europë.
I ruajtur mësëmiri sot e kësaj dite, ky qytet është një ansambël i rrënojave
arkeologjike nga periudha e Bronxit deri në Mesjete. Qyteti ka arkitekturë
fetare (religjoze) ekzemplare të shek të 7-19 si dhe strukturë urbane të stilit
arkitekturror të shek 18-19. Të njëjtat vlera arkeologjike janë dhe në
Gadishullin e Linit dhe së bashku me vijën liqenore dhe zonat perreth krijojnë
një ansambël harmonik unik, që është dhe faktori kryesor që e bën këtë rajon
vertet unik<o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Kriteri (iii) <o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Kjo pasuri është një dëshmi e artit bizantin, pasi ka më
shumë se 2500 metra katror afreske dhe mbi 800 ikona me famë botërore. Kisha e
Shën Sofise (shek 11) apo St John Kaneo janë arritje artistike të një niveli të
lartë për afresket dhe prezantimin telologjik. Bazilikat antike të zbuluara këtu
kanë shërbyer si model për bazilika të tjera në shekuj. Zhvillimi i kësaj jete fetare
përgjatë brigjeve të liqenit, dëshmon për rëndësinë e rajonit si qendër
kulturore dhe fetare në shekuj. E njëjta gjë është me mozaikun në Kishën e
Linit, shek 5, që së bashku me bazilikat e Ohrit tregojnë për të njëjtën traditë
kulturore. <o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Kriteri (iv)<o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Në rajonin e Liqenit të Ohrit ndodhet Manastiri më i hershëm
sllav dhe i pari Universitet sllav në Ballkan, shkolla letrare e Ohrit që përhapte
shkrimin, edukimin dhe kulturen në botën slave. Rrënojat arkeologjike në Ohër përbëhen
nga forume, ndërtesat publike, dhe ndërtesa të shenjta që datojnë në qytetin antik
Lyhnidos (emri i vjeter i qytetit). Prezenca e arkitektures se hershme
kristiane nga shek 4-6 duket ne bazilikat e Ohrit dhe Linit. Arkitektura byzantine
e Ohrit dhe ndërtesat e shek 9-14 kanë rëndësi të madhe në unitetin e gjithë
arkitekturës urbane. <o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Kriteri (vii) <o:p></o:p></span></strong></p>
<p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Vlerat e dukshme natyrore të konservurara të Liqenit të Ohrit,
me një histori që në periudhën para akullnajore, përfaqësojnë një fenomen
natyror superlativ. Si rezultat i izolimit gjeografik dhe aktivitetit të pandërprerë
biologjik, Liqeni i Ohrit siguron strehë unike për një numër species endemike
dhe relike të ujërave të ëmbla si të florës dhe faunës. Ujërat oligotrofë (të
pastër) përmbajnë 200 specie endemike me nivel të lartë të endemizmit vecanërisht
për algat, diatomat, gjarprinjtë dhe 17 specie endemike te peshqve. Jeta
natyrore e zogjve të Liqenit gjithashtu kontribuon në vlerat e tij konservuese</span></strong><span style="color: #212121;"><o:p></o:p></span></p><p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong></strong></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><strong><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpDZ3rBUO7SlDEP1Rm0ODtvnypHFEt7mLtW35gWKi9vtHMOkqeUA18D0MjjAwd4584dV1yciVaQyYRERrGI2EUiiF__A5cQYWIbycJGLTupXijYHln926LbqWtL2Pa3kd6uh7pLXLegA4mWr2AVfITv5JIlL3jgCrCu64kjGcGxjkNIPqtnXKchk4Y/s899/hhjjk.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="573" data-original-width="899" height="204" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpDZ3rBUO7SlDEP1Rm0ODtvnypHFEt7mLtW35gWKi9vtHMOkqeUA18D0MjjAwd4584dV1yciVaQyYRERrGI2EUiiF__A5cQYWIbycJGLTupXijYHln926LbqWtL2Pa3kd6uh7pLXLegA4mWr2AVfITv5JIlL3jgCrCu64kjGcGxjkNIPqtnXKchk4Y/s320/hhjjk.png" width="320" /></a></strong></div><strong><br /><span style="color: #212121; font-weight: normal;"><br /></span></strong><p></p><h5 style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212121; font-family: Inter, sans-serif; font-size: 1.125rem; line-height: 1.17; margin-bottom: 0.5rem; margin-top: 0px;">Outstanding Universal Value of Lake Ohrid (UNESCO, 1979,1980,2019)</h5><p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">Engish</span></strong></p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212121; font-family: Inter, sans-serif; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="box-sizing: border-box; font-weight: bolder;">Criterion (i):</span> The town of Ohrid is one of the oldest human settlements in Europe. As one of the best preserved complete ensembles encompassing archaeological remains from the Bronze Age up to the Middle Ages, Ohrid boasts exemplary religious architecture dating from the 7th to 19th centuries as well as an urban structure showcasing vernacular architecture from the 18th and 19th centuries. All of them possess real historic, architectural, cultural and artistic values. The concentration of the archaeological remains and urban structures within the old urban centre of Ohrid, in the Lin Peninsula, and along the coast of Lake Ohrid as well as the surrounding areas creates an exceptional harmonious ensemble, which is one of the key features that make this region truly unique.</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212121; font-family: Inter, sans-serif; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="box-sizing: border-box; font-weight: bolder;">Criterion (iii):</span> The property is a testimony of Byzantine arts, displayed by more than 2,500 square metres of frescoes and more than 800 icons of worldwide fame. The churches of St. Sophia (11th century), Holy Mother of God Perivleptos and St. John Kaneo notably display a high level of artistic achievements in their frescoes and theological representations, executed by local as well as foreign artists. Ancient architects erected immense basilicas, which were to serve as models for other basilicas for centuries. The development of ecclesiastical life along the shores of the lake, along with its own religious architecture, frescoes and icons, testifies to the significance of this region as a religious and cultural centre over the centuries. The similarities between the mosaics of Lin church in the west of the Lake with those of the early basilicas of Ohrid to the east, reflect a single cultural tradition.</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212121; font-family: Inter, sans-serif; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="box-sizing: border-box; font-weight: bolder;">Criterion (iv):</span> The Lake Ohrid region boasts the most ancient Slavonic monastery and the first Slavonic University in the Balkans – the Ohrid literary school that spread writing, education and culture throughout the old Slavonic world. The old town centre of Ohrid is a uniquely preserved, authentic ancient urban entity, adjusted to its coastal lake position and terrain, which is characterised by exceptional sacred and profane architecture. The architectural remains comprising a forum, public buildings, housing and sacred buildings with their infrastructure date back to the ancient town of Lychnidos (the former name of the town). The presence of early Christian architecture from 4th to 6th centuries is attested by the lofty basilicas of Ohrid and the small church of Lin. The Byzantine architecture of Ohrid with a great number of preserved sacred buildings of different types from 9th to 14th centuries, is of paramount importance and contributes to the unity of its urban architecture.</p><p style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #212121; font-family: Inter, sans-serif; font-size: 16px; margin-bottom: 1rem; margin-top: 0px;"><span style="box-sizing: border-box; font-weight: bolder;">Criterion (vii):</span> The distinctive nature conservation values of Lake Ohrid, with a history dating from pre-glacial times, represent a superlative natural phenomenon. As a result of its geographic isolation and uninterrupted biological activity, Lake Ohrid provides a unique refuge for numerous endemic and relict freshwater species of flora and fauna. Its oligotrophic waters contain over 200 endemic species with high levels of endemism for benthic species in particular, including algae, diatoms, turbellarian flatworms, snails, crustaceans and 17 endemic species of fish. The natural birdlife of the Lake also contributes significantly to its conservation value.</p><p style="background: white; margin-top: 0in;"><strong><span style="color: #212121; font-weight: normal;">source: <a href="https://whc.unesco.org/en/list/99">UNESCO </a></span></strong></p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-52138847885490623792022-12-29T03:32:00.001-08:002022-12-29T04:06:17.863-08:00Shoqëria civile kërkon shtyrje të përkohshme të miratimit të Planit Strategjik të Rimëkëmbjes për Trashëgiminë Botërore, Rajoni i Liqenit të Ohrit<p><b><span style="font-size: 14pt; line-height: 19.9733px;"><a href="https://drive.google.com/file/d/1InheGk-87Bn9ZsQgJLJQOnz0vqis-cGr/view?usp=sharing">Subjekti: Kërkesë për shtyrje të përkohshme të miratimit të Planit Strategjik të Rimëkëmbjes për Trashëgiminë Botërore, Rajoni i Liqenit të Ohrit</a></span></b></p><p class="MsoNormal"><o:p>Dt 23/12/2022 </o:p></p><p class="MsoNormal">Drejtuar:</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Qeverisë së Republikës së Maqedonisë së Veriut<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Qeverisë së Republikës së Shqipërisë<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Derguar gjithashtu:</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Komisionit Kombëtar të UNESCO-s në Republikën e
Maqedonisë së Veriut<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Ministrisë së Mjedisit dhe Planifikimit Hapësinor të
Republikës së Maqedonisë së Veriut<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Ministrisë së Kulturës së Republikës së Maqedonisë së
Veriut<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Komisionit Kombëtar të UNESCO-s i Republikës së
Shqipërisë<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Ministrisë së Kulturës të Republikës së Shqipërisë<o:p></o:p></b></p>
<p class="MsoNormal"><b>Ministrisë së Turizmit dhe Mjedisit të Republikës së
Shqipërisë</b></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKChxfNc7QEW4A1wRHiEAYaSMVzesjW5EBGK81gBi8foQAYD9E3jWMXrf-_861v_HSaQm2jIp2LsbFmGXwArOigDWmI29N959n9fFXLAZ6sSKGrz6KDd1Y6jo5Hv7qwkzIpnWCA9vwcRdM9qTSvqDFZaJ9vJb65-TtROx3QuJbsfBRfsN4-7Ux9ohS/s2000/29%20Rachel%20Ling.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1500" data-original-width="2000" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKChxfNc7QEW4A1wRHiEAYaSMVzesjW5EBGK81gBi8foQAYD9E3jWMXrf-_861v_HSaQm2jIp2LsbFmGXwArOigDWmI29N959n9fFXLAZ6sSKGrz6KDd1Y6jo5Hv7qwkzIpnWCA9vwcRdM9qTSvqDFZaJ9vJb65-TtROx3QuJbsfBRfsN4-7Ux9ohS/s320/29%20Rachel%20Ling.jpg" width="320" /></a></div><br /><b><br /></b><p></p><p class="MsoNormal">Të nderuara autoritete të Maqedonisë së Veriut dhe Shqipërisë!</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ne, OJF nënshkruese të kësaj letre, nga të dyja anët e
Trashëgimisë Botërore Natyrore dhe Kulturore të Rajonit të Ohrit, ju drejtohemi
këtu lidhur me Planin e përbashkët Strategjik të Rimëkëmbjes së kësaj parusie.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Duke pasur parasysh faktin se ekspertët e UNESCO-s e
vlerësuan gjendjen e Vlerave Universale të Rajonit të Ohrit si “një pasuri që
plotëson kriteret për t'u regjistruar në Listën e Trashëgimisë Botërore në
Rrezik” dy herë (në 2019 dhe 2021), qëndrimi ynë I vendosur është se ky plan, i
cili rrjedh nga Vendimi i Komitetit të WH 2021 44 COM 7B.77, është me rëndësi
të madhe për ruajtjen e thesarit tonë të përbashkët me rëndësi globale. Në këtë
mënyrë, qëndrimi ynë është se si cilësia e dokumentit ashtu edhe procesi i
krijimit dhe miratimit të tij, duhet te plotësojë standardet më të larta
ndërkombëtare dhe të jenë në përputhje me të gjitha të gjitha marrëveshjet ndërkombëtare
respective për mjedisin.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Për më tepër, ju informojmë se në Dhjetor 2021 Komiteti i
Përhershëm i Konventës së Bernës ka hapur një çështje nr 2017/2<a href="file:///Z:/projects/PROJEKTE%202022/Environmental%20Journalism%202%20June%20y/Lobim/letra%20e%20perkthyer.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="mso-footnote-id: ftn1;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
për kërcënimet ndaj vendeve kandidate Emerald, Liqenit i Ohrit dhe Galiçica (N.
Maqedonia), si dhe mandatoi një Vlerësim urgjent në vend (OSA- On spot
Appraisal). Vendimi u bazua në ankesën e dorëzuar nga Shoqata mjedisore qytetare
“Fronti 21/42” nga Shkupi, por ka marrë në konsideratë edhe konsultimet me
Qendrën e Trashëgimisë Botërore dhe Konventën Ramsar<a href="file:///Z:/projects/PROJEKTE%202022/Environmental%20Journalism%202%20June%20y/Lobim/letra%20e%20perkthyer.docx#_ftn2" name="_ftnref2" style="mso-footnote-id: ftn2;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[2]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>.
Këtë vit, në<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>seancën e 42-të, Komisioni
i Përhershëm shqyrtoi këtë dosje dhe miratoi Vendim<a href="file:///Z:/projects/PROJEKTE%202022/Environmental%20Journalism%202%20June%20y/Lobim/letra%20e%20perkthyer.docx#_ftn3" name="_ftnref3" style="mso-footnote-id: ftn3;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="mso-special-character: footnote;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span face=""Calibri",sans-serif" style="font-size: 11pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">[3]</span></span><!--[endif]--></span></span></a>
ku thuhet se: “…<b><i>Në veçanti, ndërsa pritet Vlerësimi ne terren (On Spot
Appraisal OSA) dhe rekomandimet e reja zyrtare, Komiteti i Përhershëm kërkkon
shtyrje të përkohshme të miratimit të dokumenteve kyçe deri sa të mbarojë ky
vlerësim OSA (që mund të përfshijë dhe ekspertë të Konventës Ramsar dhe
Trashëgimisë botërore të UNESCO-s</i></b>);…”. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Plani Strategjik i Rimëkëmbjes së Trashëgimisë Botërore
është padyshim një nga dokumentet kyçe të rëndësishme për Liqenin e Ohrit dhe
Galiçican.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ne jemi plotësisht të vetëdijshëm për detyrimin që ju keni, për
t'ia dërguar këtë plan të përbashkët organeve këshillimore dhe Komitetit të
Trashëgimisë Botërore, në muajin shkurt 2023, por gjithashtu merrni parasysh sa
vijon:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Maqedonia e Veriut është gjithashtu e detyruar
të zbatojë Vendimin e Konventës së Bernës që nënkupton shtyrjen e miratimit të
këtij dokumenti deri sa te perfundoje Vleresimi ne Terren (planifikuar për në
prill 2023);<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->OSA (vleresimi ne Terren) mund të përfshijë
përfaqësues nga UNESCO (dhe Konventa Ramsar) si vëzhgues; <o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family: Symbol; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->Termat e punës për ekspertet e OSA përfshijnë
mbledhjen e informacionit mbi Planin Strategjik të Rimëkëmbjes (dhe rrjedhimisht
do I përfshijnë konkluzionet në rekomandimet dhe ne planin e monitorimit për zbatimin
e rekomandimeve). <o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal">Krahas kësaj duam të theksojmë mungesën e pjesëmarrjes
publike për pjesën shqiptare të projekt-planit. Konkretisht i referohemi
përgjigjes së dërguar nga Instituti Kombëtar i Trashëgimisë Kulturore (në
varësi të Ministrisë së Kulturës së Shqipërisë) për Qendrën Shqiptare për Qeverisjen
Mjedisore (ACEG) në dhjetor 2022 ku thuhet:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">“<b><i>Drafti i Planit Strategjik të Rimëkëmbjes është një
draft dokument në proces finalizimi dhe marrëveshjeje ndërmjet institucioneve
përgjegjëse të shteteve dypalëshe të Shqipërisë dhe Maqedonisë së Veriut. Në
bazë të vendimit 44 COM 7B.77 të Komitetit të Trashëgimisë Botërore, drafti
përfundimtar i rënë dakord ndërmjet partitë do të dorëzohet në Qendrën e
Trashëgimisë Botërore, UNESCO brenda shkurtit 2023. Siç u përmend më lart, ky
dokument mund të bëhet publik vetëm pas marrëveshjes ndërmjet palëve dhe pasi
ti jetë përcjellë Qendrës së Trashëgimisë Botërore”.<o:p></o:p></i></b></p>
<p class="MsoNormal">Qëndrimi ynë është se një praktikë e tillë nuk është në
përputhje me paragrafin 6 të Vendimit të Komitetit të WH 43 COM 8B.9, dhe as me
Rekomandimin 8a (nga 2020 RMM); Kjo përgjigje nënkupton shkelje të nenit 7 të
Konventës së Aarhusit, si dhe shkelje të legjislacionit kombëtar përkatës si
Ligji 119/2014 për të Drejtën për të Informacion. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Duam të theksojmë edhe qëndrimin tone si shoqëri civile maqedonase,
të organizatave të cilat morën pjesë në konsultimet publike për pjesën
maqedonase të planit , se ‘versioni-draft” që na u paraqit është me cilësi të
ulët të papranueshme.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ekziston një mungesë shqetësuese e ekspertëve të trashëgimisë
natyrore në ekipin e pergatitjes se planit (si ekologë të ujërave të ëmbla me
ekspertizë në hidrobiologji, limnologji, etj.), dhe, duke pasur parasysh dhe kornizën
kohore, nuk ka asnjë potencial për t'u zhvilluar si një dokument solid
pavarësisht se jane përfshirë dhe komentet e publikut.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Duke marrë parasysh faktin se Plani i përbashkët Strategjik
i Rimëkëmbjes ka një rol vendimtar për ruajtjen e trashëgiminë e përbashkët,
dhe duke marrë parasysh pikat e shtjelluara, kërkojmë nga Qeveritë e Maqedonisë
së Veriut dhe Shqipërisë <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>që:<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">1.<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->të shtyjë përkohësisht miratimin e Planit
Strategjik të Rimëkëmbjes për Rajonin e Ohrit deri sa të kryhet Vlerësimi në
vend (OSA), i cili mund të përfshijë edhe përfaqësues të UNESCO-s.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">2.<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->informoni Qendrën e Treashëgimisë Botërore dhe
organet e saj këshillimore se shtetet palë nuk mund ta dërgojnë brenda afatit
(shkurt 2023) këtë plan, për shkak të Komitetit të Përhershëm të Konventës së
Bernës (Vendimi 2022), dhe në dritën e përkushtimit të të dy vendeve për
ruajtjen e trashëgimisë, e cila do të përfitonte nga rekomandimet e ekspertëve
ndërkombëtarë që do ta shqyrtojnë këtë plan, si pjesë e misionit të
parashikuar;<o:p></o:p></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="mso-bidi-font-family: Calibri; mso-bidi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-list: Ignore;">3.<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span><!--[endif]-->të organizoni konsultime publike ndërkufitare
për projekt-planin e përbashkët, përpara dorëzimit të tij në organet
këshillëdhënëse dhe Qendren e Trashëgimisë Botërore (në këtë mënyrë i kujtojmë
Qeverisë së Maqedonisë ‘Rekomandimin e Komisionit të Përhershëm Nr. 211,
paragrafi 13, të vitit 2021). <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Gjithashtu kërkojmë nga Qeveria Shqiptare të sigurojë
pjesëmarrjen e hershme të publikut (për sa kohë <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>të gjitha opsionet janë të hapura) për pjesën
shqiptare të planit, bazuar te Konventa e Aarhusit dhe rekomandimet e UNESCO-s të
sipërpërmendura <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Ju lutemi na informoni sa më shpejt për aktivitetet e
ndërmarra në lidhje me këtë letër <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<p class="MsoNormal">Me respekt<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">1. Environmental Citizens’ Association Front 21/42, Skopje,
North Macedonia<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">2. Citizens’ Initiative Ohrid SOS, North Macedonia<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">3. Albanian Center for Environmental Governance ACEG,
Tirana, Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">4. EcoAlbania, Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">5. Udhetim i Lire, Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">6. Korca Alpin, Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">7. Une, Gruaja (Me, Women), Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">8. AOS Albania, Albania<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><b>Contact persons for this communication:</b></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">North Macedonia: Anja Jovanova, Lawyer, Front 21/42, N. Macedonia</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">E-mail: anja.jovanova@front.org.mk<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Albania:<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Margarita
Buxhaku, ACEG Center, Albania E-mail: mbuxhaku@aceg.al</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLZjDhXVsGrGqCQJX2CnmaYiQko2h0dQy7leEsak66fV5Z7P6GqturWNYwD9Vzf4XkPms28TuDhtbqOkOtr9L6ou1JWCLaFSA5wVEgh1rzFGbzF8ZT2g2lkCn-Z3R_1duhqNjdqhrl5kqJO6MybnPT0l-BT_aZeE3X43Otc8N3Hg4-EcOBnRAcEJU7/s664/Screenshot%202022-12-29%20130412.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="664" data-original-width="583" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLZjDhXVsGrGqCQJX2CnmaYiQko2h0dQy7leEsak66fV5Z7P6GqturWNYwD9Vzf4XkPms28TuDhtbqOkOtr9L6ou1JWCLaFSA5wVEgh1rzFGbzF8ZT2g2lkCn-Z3R_1duhqNjdqhrl5kqJO6MybnPT0l-BT_aZeE3X43Otc8N3Hg4-EcOBnRAcEJU7/s320/Screenshot%202022-12-29%20130412.jpg" width="281" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO89ppF37fUYv-C2-XpTpLX9J5f3KSiUr-SPMoflSNh1-ET2DgZCNWTJG7mDZVhTEsiVOPsoFMAbvaw1bNhWWeSnWUtq9t-mKYyD-y-p1KcOcDp3ZVQehtp8taDBXfm_Ks0MgiOVAe2eDhAS_UoBUiDDS5441eK8YOgO1udpBHt6Mso4nE61zLUfld/s658/Screenshot%202022-12-29%20130443.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="658" data-original-width="526" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO89ppF37fUYv-C2-XpTpLX9J5f3KSiUr-SPMoflSNh1-ET2DgZCNWTJG7mDZVhTEsiVOPsoFMAbvaw1bNhWWeSnWUtq9t-mKYyD-y-p1KcOcDp3ZVQehtp8taDBXfm_Ks0MgiOVAe2eDhAS_UoBUiDDS5441eK8YOgO1udpBHt6Mso4nE61zLUfld/s320/Screenshot%202022-12-29%20130443.jpg" width="256" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhADLrCQR6UTGaCq323d2FiaCoy_FxGSKOoFddzf9eFIYX7ngD9F4Q5h_TyHNVGmQexsyF0pvPWUJq6fFtHLT2GgUx5RvNh04V8FvEoFXbv9n9KH-aHa1BX7-h7T74RrM6avz-dqnxMFmgUuYYcKrqOBeVoLLkri1ASU5oNsBAi7N_llkY9t30o3Q6E/s629/Screenshot%202022-12-29%20130504.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="629" data-original-width="564" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhADLrCQR6UTGaCq323d2FiaCoy_FxGSKOoFddzf9eFIYX7ngD9F4Q5h_TyHNVGmQexsyF0pvPWUJq6fFtHLT2GgUx5RvNh04V8FvEoFXbv9n9KH-aHa1BX7-h7T74RrM6avz-dqnxMFmgUuYYcKrqOBeVoLLkri1ASU5oNsBAi7N_llkY9t30o3Q6E/s320/Screenshot%202022-12-29%20130504.jpg" width="287" /></a></div><br /><div style="mso-element: footnote-list;"><br /><div id="ftn3" style="mso-element: footnote;">
</div>
</div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comAlbania41.153332 20.16833112.843098163821153 -14.987919000000002 69.463565836178844 55.324580999999995tag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-62079572414681106252022-12-12T07:11:00.001-08:002022-12-12T07:11:27.746-08:00Trajnimi i gazetarëve me ndotësit e Liqenit të Ohrit/ Training journalists to identify the polluters of Lake Ohrid<p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Për dy ditë rresht zhvilluam në Pogradec, një workshop të thelluar mbi problematikat e Liqenit të Ohrit, pasuri ndërkufitare e listuar në UNESCO për vlera të jashtëzakonshme natyrore dhe kulturore. </span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"> </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Fokusi i këtij workshopi ishin gazetarët investigativë, kombëtarë e lokalë, të cilët morën informacion të detajuar mbi gjithë situatën e Liqenit të Ohrit në të dy anët e kufirit. </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Lektorë ishin ekspertë të njohur njohës të thellë të gjithë ekosistemit Ohrid - Prespa, </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">si Arian Merolli, ekspert mjedisi, Adrian Anastasi, arkeolog që qëndron në krye të ekspeditave kërkimore të vendbanimeve palafite përgjatë Liqenit të Ohrit, ekspertë të institutit Hidrologjik në Maqedoni, dhe anëtarë të organizatës OhridSos z. Trajce TALESKI, ekspertë të trashëgimisë kulturore të qarkut Florenc Cenolli, DRKK Korçe, Froseda Tola eksperte e trashëgimisë kulturore Bashkia Pogradec, ekspertë të Zonave të Mbrojtura, Noldi Shano e Gani Bego, Përfaqësues të Bashkisë Pogradec, z Andi Kosta, Ledion Zeqollari, ekspert Peshkimi etj. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIoS90KGqitPZO4zy0WO38HNh4Z-Pwz4Z3xmm-i89Ix4-PX5nNRffLgsLeoUxEa3IoNGJJXw7c-y1jEN1M0MJGR4QJBNFvCLdeeL7W5XSIldmvP8bayuOrBL3ZKelJ0cSQRvIWOWMYNTLPruPdD1KGy2SPxvYNCsqNfI31tW06j93vmtuRJ_BosHvj/s4288/12.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIoS90KGqitPZO4zy0WO38HNh4Z-Pwz4Z3xmm-i89Ix4-PX5nNRffLgsLeoUxEa3IoNGJJXw7c-y1jEN1M0MJGR4QJBNFvCLdeeL7W5XSIldmvP8bayuOrBL3ZKelJ0cSQRvIWOWMYNTLPruPdD1KGy2SPxvYNCsqNfI31tW06j93vmtuRJ_BosHvj/s320/12.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span><p></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Dita e parë ishte e fokusuar në teori, ku fillimisht gazetarët u njohën me vlerat e Liqenit të Ohrit, pse është pasuri unike, me pas me rekomandimet e UNESCO pse kjo pasuri është në rrezik, dhe pse shtetet palë nuk kanë përmbushur ende detyrimet e tyre, dhe më pas u renditën dhe u analizuan gjithë ndotësit e Liqenit të Ohrit, aktivitetet minerare, trajtimi i pamjaftueshëm i ujërave të zeza, ndërtimet pa kriter, mungesa e mbrojtjes strikte të pasurive kulturore etj. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFP8fkccUK-VrWNAAwMnzYz_TK3nUC0U_mxk_Gkg6yyk8N9Jj6Sgh0l95y2O-nTKWU5IRHDjJ9okTpjBbrfcLKzLEY29sgdVCS0ekVP6a5kQXFQcrLMv8IXqyTAopMcHW0jf-horXdHrARBTPrpWMx-etY9d_pGT0sCfHJBIgWJmSUkWt-y6GMZMMq/s4288/DSC_0316.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFP8fkccUK-VrWNAAwMnzYz_TK3nUC0U_mxk_Gkg6yyk8N9Jj6Sgh0l95y2O-nTKWU5IRHDjJ9okTpjBbrfcLKzLEY29sgdVCS0ekVP6a5kQXFQcrLMv8IXqyTAopMcHW0jf-horXdHrARBTPrpWMx-etY9d_pGT0sCfHJBIgWJmSUkWt-y6GMZMMq/s320/DSC_0316.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span><p></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Më tej një prej gazetarëve më të njohur investigativë, z. Artan Rama, foli për mënyrat e hulumtimit dhe raportimit të gazetarisë investigative mjedisore, si të kërkosh burimet, si të marrësh informacion dhe si të raportosh për të patur ndikim dhe impakt. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTrJDlNxDuc6Oub_KbRJkOglwKvB3rwrmj10mzowBfK8Z5h6CUOndTIunL8FPCFPrHkvU2tLT3pVFRYutFPUiVxbcrAvKSVKGzbnCGn-aIIx7AX3LgfZfvBND3Yf-ypsm7EyO1dYp1s8yyMYYBpujD8oSbXjyfF6KS1_OZPpMkGdgGacnzZd0s6686/s4288/1a.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTrJDlNxDuc6Oub_KbRJkOglwKvB3rwrmj10mzowBfK8Z5h6CUOndTIunL8FPCFPrHkvU2tLT3pVFRYutFPUiVxbcrAvKSVKGzbnCGn-aIIx7AX3LgfZfvBND3Yf-ypsm7EyO1dYp1s8yyMYYBpujD8oSbXjyfF6KS1_OZPpMkGdgGacnzZd0s6686/s320/1a.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span><p></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Dita e dytë vazhdoi me udhëtim në terren, për të parë me sy gjithcka që u diskutua në terren. Gazetarët udhëtuan drekt Alarupit ku një aktivitet i ri minerar ka nisur pasi pjesa shqiptare u fut në UNESCO, më pas vizituan vendin ku derdhen ujërat e patrajtuara mire në liqen, panë nga afër ndryshimet që po pëson Parku i Drilonit, si dhe më pas vazhduan drejt Minieres së Gurit të Kuq dhe zonës kërkimore në Lin.</span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Ky projekt zbatohet nga DMO Albania dhe financohet nga Journalismfund.eu dhe qëllimi </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ësht</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë t</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë nxisim nj</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë seri artikujsh investigative p</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ër ndot</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ësit e Liqenit t</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë Ohrit q</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë mund t</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë v</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ën</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë n</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë "List</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ën e Rrezikut" k</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ët</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ë pasuri bot</span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">ërore. </span></p><p>**</p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><b><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Training journalists to identify the polluters of Lake
Ohrid, Albanian side<o:p></o:p></span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">DMO ALBANIA organized this weekend from 10-11 December
2022 a workshop with investigative journalists to get deep knowledge about the
challenges and problems Lake Ohrid is facing now. Lake Ohrid is a UNESCO world
Heritage, shared between Albania and North Macedonia. It is listed for the
outstanding natural and cultural values, so it is one of the mixed world
heritages sites.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">The aim of this workshop was to make journalists aware
about the polluters of Lake Ohrid. There are very few articles about Lake Ohrid,
especially for the environment problems, while from the other hand all the
reports of our state party for UNESCO are very positive, hiding the real
problems</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">More than 30 participants were present in the
workshop, including journalists from Tirana and well-known media, also local
journalists who are reporting every day for Lake Ohrid</span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaqAkD2kxSKIbOZBC9OFLFKAXCIboIftV0e-hXZEdG-FKFRgR_3p8Mxc0ULny5NvBzQNDt2NlznOVi6YPgzxdcW6J6UzlFUa-MHBmbonNEFBF46rTfXcSr6L7YBUAqdqv6bZ9c-uzTjXyLozrw8YsGFBUH3sRwLAXTIA1cigezkOdNHzleHH19EPn/s4288/14.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaqAkD2kxSKIbOZBC9OFLFKAXCIboIftV0e-hXZEdG-FKFRgR_3p8Mxc0ULny5NvBzQNDt2NlznOVi6YPgzxdcW6J6UzlFUa-MHBmbonNEFBF46rTfXcSr6L7YBUAqdqv6bZ9c-uzTjXyLozrw8YsGFBUH3sRwLAXTIA1cigezkOdNHzleHH19EPn/s320/14.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Also, we had representatives from Municipality of
Pogradec, experts for protected areas, for culture protection, experts of
fisheries, also three representatives from North Macedonia, members of Ohrid
Sos organization, professors from Institute of Hydrobiology to discuss the
problems they face, because we have one shared lake. Most of the problems are
the same<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif;"><span style="font-size: 11.5pt;">The main part of discussion was focused </span><span style="font-size: 15.3333px;">on</span><span style="font-size: 11.5pt;"> recommendations of UNESCO for both state parties, which they should address
before February 2023 and report how they are solving the problematic situations
regarding this heritage site.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">We discussed deeply for every recommendation by UNESCO
what is done, and what Lake Ohrid risks if UNESCO committee put our heritage in
Danger List next year.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">We had presentations from Environment Expert, Culture
expert UNESCO, experts from National Protected areas, also for all
archaeological digging in the area of Lin, which dates back 7000 years ago,
palafite settlements.</span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiacEkAdKiKkUNl7AspK32UoO01lWTYhZ_fkdAboE3ltl3sZz5Qe9ZmLH5KXKeuPPt50XaAHV55AuU9d8zFnslePLSufm_z5B3E-DNqwpCbDeSzuUIUF7M8cfMshzqpFPIx0g7KdeforoqPjUEPoEPCjA0cF7lpMzrG_RiNyb75f8VoNU72LjAau9Jd/s4288/DSC_0408.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiacEkAdKiKkUNl7AspK32UoO01lWTYhZ_fkdAboE3ltl3sZz5Qe9ZmLH5KXKeuPPt50XaAHV55AuU9d8zFnslePLSufm_z5B3E-DNqwpCbDeSzuUIUF7M8cfMshzqpFPIx0g7KdeforoqPjUEPoEPCjA0cF7lpMzrG_RiNyb75f8VoNU72LjAau9Jd/s320/DSC_0408.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p> </o:p></span><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">Journalists were informed about the mine activity,
what is happening with the waste of this activity which leaks into the lake.
Also, we discussed about the poor treatment of wastewater which also ends up in
the lake. We spoke about the species in danger, not only in the lake, such as
Koran and Belushka fishes, but also even for the animals in the protected areas
in buffer zone, around Lake Ohrid.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">We talked for some projects in Drilon Area, which is a
strict</span><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;"> protected area, but under a project of development now, which is not
transparent for the journalists and the public</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">At the end the well-known investigative journalist
Artan Rama, made a presentation for other journalists how to find data for
investigative articles, what researches they should do, and how to make impact
with their articles<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic_i9mEVbbMd12wjVnGczTS7YPsxu1KvcifPKtKTeBUEEBK1Ob__KbHna9mfs_9ASCI84TCMhTfmPxwktJyCfm52wnknvzRa_teYLhjDTfPnH6EhUFEO9vifmn6YRr95RWrcKgh3v8RlxUOzciu_sNlgmN4K9mJg6-n2jpzWL9dFlJHMX6TiVAGVND/s4288/DSC_0444.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEic_i9mEVbbMd12wjVnGczTS7YPsxu1KvcifPKtKTeBUEEBK1Ob__KbHna9mfs_9ASCI84TCMhTfmPxwktJyCfm52wnknvzRa_teYLhjDTfPnH6EhUFEO9vifmn6YRr95RWrcKgh3v8RlxUOzciu_sNlgmN4K9mJg6-n2jpzWL9dFlJHMX6TiVAGVND/s320/DSC_0444.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: inherit, serif;"><span style="font-size: 11.5pt;">The second day we traveled around the Lake, to </span><span style="font-size: 15.3333px;">see in</span><span style="font-size: 11.5pt;"> place the polluted areas, the
mine activities, and construction projects. We traveled and stopped in several
hotspots from Tushemisht to Lin and journalists took photos, videos, gathering
information for their articles.<o:p></o:p></span></span></p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-60870750070226079702022-11-23T04:01:00.003-08:002022-11-24T06:47:23.297-08:00Trajnimi i gazetareve te mjedisit: Ndotesit e Liqenit te Ohrit<p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">DMO ALBANIA po zbaton një projekt të ri në Liqenin e Ohrit për të trajnuar gazetaret investigative si te kuptojne, identifikojne dhe raportojne problemet e Liqenit te Ohrit, UNESCO site.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;">Ky projekt zbatohet nga DMO ALbania dhe financohet nga Journalismfund.eu, nje organizatë e pavarur jo fitimprurese me seli në Bruksel që ka qëllim të lehtësojë gazetarinë investigative ndërkufitare dhe gazetarinë e pavarur për të promovuar demokracinë në Europë. </span></p><p class="MsoNormal"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJUHCrD_qwFLGUxX9EMkqPinaLEOJn5UP58Rz0j3vvmHvAu4Q0bWfaMTS3UC844Xhuus-sP0JUSNTMJHR8Jo6BAgDFChuP3OpcquOwqc1jh4I1oHpZ2BIkAyah4bs7PDvXomoeRXMYgMqtQFeTP8pihP3gABAD6NwVpMbzcCbrqtS1RhE1uPJC-XTd/s1920/Training%20journalists%20to%20identify%20the%20polluters%20of%20Lake%20Ohrid.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: times;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="1920" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJUHCrD_qwFLGUxX9EMkqPinaLEOJn5UP58Rz0j3vvmHvAu4Q0bWfaMTS3UC844Xhuus-sP0JUSNTMJHR8Jo6BAgDFChuP3OpcquOwqc1jh4I1oHpZ2BIkAyah4bs7PDvXomoeRXMYgMqtQFeTP8pihP3gABAD6NwVpMbzcCbrqtS1RhE1uPJC-XTd/w400-h225/Training%20journalists%20to%20identify%20the%20polluters%20of%20Lake%20Ohrid.png" width="400" /></span></a></div><span style="font-family: times;">Rreth Projektit </span><p></p><p class="MsoNormal"><span class="fontstyle01"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: times;">Liqeni i Ohrit, pjesa shqiptare e tij (1/3) u pranua
në UNESCO në 5 korrik 2019, duke iu bashkuar pjesës tjetër të Liqenit të Ohrit
(2/3) në Maqedoninë e Veriut e cila është pjesë e UNESCO që në 1979 për vlerat
natyrore dhe në 1980 për vlerat kulturore, duke u bërë kështu një nga pasuritë
e pakta mikse në UNESCO. <o:p></o:p></span></span></span></p><p class="MsoNormal"><span class="fontstyle01"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: times;">Por në të njëjtin vit që pjesa shqiptare u bashkua në
UNESCO, në sesionin e 44 të Komitetit të Pasurisë Botërore, Liqeni i Ohrit u
kërcënua për t’u futur në Listen e Rrezikut (danger list) për shkak të
problematikave të shumta, dhe UNESCO miratoi 19 rekomandime për palet që kanë
në menaxhim Liqenin e Ohrit. Kërcënimet e Liqenit të Ohrit kanë të bëjnë me
ndërtimet e paligjshme, me peshkimin e paligjshëm, me rrjedhjet minerare,
ndotjen e lumenjve që furnizojnë liqenin etj.
<o:p></o:p></span></span></span></p><p class="MsoNormal"><span class="fontstyle01"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: times;">DMO Albania dhe stafi i saj kanë qenë pjesë e punës
për përgatitjen e dosjes së Liqenit të Ohrit, pjesa shqiptare për ta nominuar
në UNESCO, (2016-2018). Ndërsa në vitin 2019 DMO Albania në bashkëpunim me
ekspertë të mjedisit, prodhoi tre raporte investigative lidhur me ndotësit
potenciale të Liqenit të Ohrit. Të tre këto raporte iu dorëzuan aktorëve që
kanë në dorë adresimin e problematikave të ngritura, Ministrisë së Turizmit dhe
Mjedisit, Ministrisë se Ekonomise (për licensat minerare), Ministrisë së
Bujqësisë për peshkimin e paligjshem, por deri atëherë shumë pak përmirësime
janë bërë.<o:p></o:p></span></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: times;"><span class="fontstyle01"><b><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%;">Përmes këtij projekti</span></b></span><span class="fontstyle01"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%;">
të ri, synojmë të ftojmë gazetarët më të mirë të mjedisit në Shqipëri në një
workshop të thelluar mbi vlerat e Liqenit të Ohrit dhe ndotësit potenciale të
tij, shoqëruar dhe me nje vizitë në zonat kryesore të ndotura, për të parë nga
afër situatën. Workshopi zhvillohet nga 10-11 dhjetor ne Pogradec.<o:p></o:p></span></span></span></p><p>
<span class="fontstyle01"><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: times;">Qëllimi
i këtij workshop është që gazetarët që do shohin këto problematika të ngrenë
zërin te autoritetet përmes kronikave televizive apo shkrimeve, në mënyrë që
ata që kanë në dorë menaxhimin e Liqenit ti adresojnë problemet sa më shpejt në
mënyrë që Liqeni i Ohrit të mos rrezikohet të hyjë në zonën e rrezikut, por ta
mbrojmë këtë pasuri natyrore 3 milionë vjecare, dhe t’ia përcjellim brezave që
vijnë</span></span></span></p><p><span style="font-family: times;"><br /></span></p><p><span style="font-family: times;">Eng</span></p><p><span style="font-family: times;">About the project</span></p><p><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">Lake Ohrid, Albanian side inscribed in UNESCO in July 2019, joining the other part </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">of Lake Ohrid in North Macedonia, a mix heritage (1979-1980). In the same year, </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">UNESCO threatened to list this property as heritage in danger, presenting 19 </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">recommendations to be addressed. In 44th session last year this warning was </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">repeated. Albanian side has many problems especially with illegal fishing and waste management, mine leaking, which are polluting the lake. </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">DMO Albania produced an investigative report on polluters of Lake Ohrid Albanian side, and presented to all stakeholders (in 2019), but since then nothing has been done and problems remained. This project is aiming environment journalists to introduce them the importance of Lake Ohrid as UNESCO site, actual problems, reports, recommendations made by UNESCO so they can have a broader view to write and report about Lake Ohrid. </span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">A workshop with environment journalists will take place in Pogradec in December. About 30 journalists will be part of workshop, from national and local media.</span></span></p><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">The workshop will last 2 days, and include theory and a study tour in some hotspots.</span><br style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;" /><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">After this workshop we expect journalist to write articles and report related to the issues raised during this workshop</span></span><div><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;"><span style="font-family: times;"><br /></span></span></div><div><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;">This project is implemented by DMO ALBANIA and financed by Journalismfund.eu </span>a Brussels- based independent non-profit organization with the purpose of facilitating investigative, cross-border and independent journalism in order to promote democracy on the on the Europe by connecting donors and journalists without endangering the journalist's independence. (www.journalismfund.eu) </span></div><div><br /></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comPogradec, Albania40.9015314 20.655628912.591297563821158 -14.5006211 69.211765236178849 55.811878899999996tag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-17193074563846105322022-11-04T05:23:00.005-07:002022-11-24T07:12:38.604-08:00Trashegimia natyrore e Liqenit te Ohrit<p>Liqeni i Ohrit dhe gjithe rajoni i tij ndajnë vlera të njëjta ekologjike njësoj si në zonen shqiptare ashtu dhe ate maqedonase. Nje e treta ndodhet ne Shqiperi dhe dy te tretat ndodhet ne Maqedoni. Eshte krijuar si liqen 2-3 mln vite me pare ne periudhen terciare, ndryshe nga te gjithe liqenet e tjera qe jane krijuar ne periudhen glaciale te akullnajave. Ndodhet ne lartesine 695m dhe rrethohet nga male deri ne 200 metra. Liqeni i ohrit ka nje vije bregliqenore 87.5 km dhe mbulon nje zone rreth 358 km katrore, nga e cila 249 km 2 i perksasin Maqedonise dhe 109 km katrore Shqiperise. Vija e bregut liqenor ne Shqiperi eshte 56 km. Liqeni ka thellesi mesatare 164 m dhe maksimumi eshte 289 m. </p><p>Pellgu ujembledhes i liqenit perfshin 2000 km 2 dhe perfshin Liqenin e Prespes. Ne 845 m Liqeni i Prespes qendron mbi liqenin e Ohrit dhe gjithe uji i tij derdhet ne Oher, permes poreve te malit Galicica dhe Mali i thate. </p><p>Ngaqe Liqeni eshte shume i vjeter, dhe i rrethuar nga male dhe kodra, nje koleksion unik bimesh dhe kafshesh jane zhvilluar ne kete liqen. Disa nga bimet dhe kafshet njihen si specie mijeravjecare dhe tashme konsiderohen relike apo fosile te gjalla sepse vazhdojne te jetojne ne Liqen si organizma te gjalle. Shume nga speciet e Liqenit jane endeime, si shume gjarprinj uji, kermij dhe sfungjere. </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUWNRWjrQapOUhDHG9paGicTLSREi9rZouZwYYe_hFP77ZGUrbO6kNDRWD1r9Ateb9E3upJhRQgR3-7m8SSDwoF_PKppvaLcYEPvDtRPG8ma42EDaD967DmEs9AWbRWO8hOi2c9WfafRTzPqzNKqraZSAuTRQPcBEzx8iRGziGcIeZDUmcmVsVkLvo/s2048/Surirella%20imbuta%201.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1886" data-original-width="2048" height="295" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUWNRWjrQapOUhDHG9paGicTLSREi9rZouZwYYe_hFP77ZGUrbO6kNDRWD1r9Ateb9E3upJhRQgR3-7m8SSDwoF_PKppvaLcYEPvDtRPG8ma42EDaD967DmEs9AWbRWO8hOi2c9WfafRTzPqzNKqraZSAuTRQPcBEzx8iRGziGcIeZDUmcmVsVkLvo/s320/Surirella%20imbuta%201.tif" width="320" /></a></div>Fauna e Liqenit karakterizohet nga nje nivel shume i larte i pasur dhe arkaik i formave endemike dhe relike te periudhes terciare. Psh sfungjeri Ochridospongia rotunda eshte i famshem per formen e tij arkaike qe gjendet vetem ne kete liqen. Diversiteti shume i larte dhe perqindja e endemizmit eshte me teper i pranishem ne klasen gastropoda. Rreth 86% e 50 specieve gastropode jane endemike. Nje klase tjeter endemike eshte Tricladida (80.5%), Oligochaeta (47.2%), Hirunidea (52.4%), Ostracoda (71.4%), Amphipoda (60%), Isopoda (75%). Endemizmi eshte prezent dhe te specilet e mikro algave. Rreth 90 specie nga 550 specie te diatomave, jane te rralla, te epokes terciare. 146 specie endemike jane identifikuar ne kete liqen. Endemizmi gjithashtu eshte mes specieve si 90% gjarprinj, 88 % infusoria parazitike, 71% jane kermij, 66% jane gafore dhe 60% peshq. <p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf_mDq5EOqOZ0VOSFcNEWfOob6SMf9DB9DtDOUH6fZsY-CYXSPDkss_lAEfGDhiLDvk6y3yfGjav1pEBvtLL5AFpbohhXsLEHBrUfYYWCuRvT6yc9iwmF7yx5vw4l8A1Y1AHnYTxddLdMy451B4c78jLkdqiocK-mCtNF0-95RyA12FvTAu3DlkGhj/s2048/Stephanodiscus%20transylvanicus%20%202.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1886" data-original-width="2048" height="295" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf_mDq5EOqOZ0VOSFcNEWfOob6SMf9DB9DtDOUH6fZsY-CYXSPDkss_lAEfGDhiLDvk6y3yfGjav1pEBvtLL5AFpbohhXsLEHBrUfYYWCuRvT6yc9iwmF7yx5vw4l8A1Y1AHnYTxddLdMy451B4c78jLkdqiocK-mCtNF0-95RyA12FvTAu3DlkGhj/s320/Stephanodiscus%20transylvanicus%20%202.tif" width="320" /></a></div>10 nga 17 peshq te liqenit jane endemik, perfshi dhe salmonid Ohrid trout Salmo letnica<p></p><p>Persa i perket zogjve, jane kryesisht specie dimeruese. Ne 1999 jane raportuar 64948 zogj nga 23 specie ne kete liqen. Habitati me i madh i zogjeve eshte mes Pogradecit dhe kufirit maqedonas, dhe streha e tyre eshte pjesa shqiptare e liqenit </p><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHrVn3jXeWQ6rXkWM96Dx0QHUDueBfmYOSxqR9OezQ0KmRyD4te1pJGTf-eynDCiNRuLpa-ckz_sOT0wF1RIqSO6nSv4cvNX9yKph5xS-LRdFRMcC7oz4UlEviYBzZZbr-41B2RzNqC9j9uE3X4HfHMOadf8Esqhk5cZ8moTQqujz1dK9znYCPUfr4/s1024/37%20Nikola%20Paskali.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHrVn3jXeWQ6rXkWM96Dx0QHUDueBfmYOSxqR9OezQ0KmRyD4te1pJGTf-eynDCiNRuLpa-ckz_sOT0wF1RIqSO6nSv4cvNX9yKph5xS-LRdFRMcC7oz4UlEviYBzZZbr-41B2RzNqC9j9uE3X4HfHMOadf8Esqhk5cZ8moTQqujz1dK9znYCPUfr4/s320/37%20Nikola%20Paskali.JPG" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p>Eng</p><p>Natural heritage of Lake Ohrid in Albania and its conservation status</p><p>Lake Ohrid in Albania and its surroundings share similar ecological features as the area extending
in the former Yugoslav Republic of Macedonia. As stated in many previous documents, Lake Ohrid is
one of the oldest lakes in the world. It was formed 2-3 million years ago, in the Tertiary period. In
contrast, most other lakes across the globe are only 10,000-45,000 years old, having formed in the last
glacial period. Located at an altitude of 695 m and encircled by mountains exceeding 2000 m in height,
Lake Ohrid, has 87.5 km of shoreline, and covers an area of about 358 km2, of which 249 km2 belongs
to Macedonia and 109 km2 to Albania. The coastline of Lake Ohrid in Albania is 56 km. The lake has an
average depth of 164 m and a maximum depth of 289 m. About two-thirds of the lake is in the former
Yugoslav Republic of Macedonia and one third in Albania. The watershed of Lake Ohrid covers well
over 2000 km2 and includes Lake Prespa. At 845 m, Lake Prespa sits above Lake Ohrid and its waters
drain into Lake Ohrid through the very porous karst mountains of Galicica and Mali i Thate. </p><div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2nkbxCMY8aZHOoXi3aRoSJXa7-2QeOT-EqJtGTDwiNStLFEAb8T5PlZ3PtYPGQxeNNtb0C2Vmr_7wY5oKsiNpveUpXYbvRr7EuQ65p_nsDbZOXnJD7NqFb0gwljWABkznGUjkQ9mQOHzjVbWy6cfYZkgUfenWb_R3KqrrtDtXWDzzdz1Ugmyb8QmJ/s2559/Cribrionella%20ohridana.tif" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2067" data-original-width="2559" height="258" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2nkbxCMY8aZHOoXi3aRoSJXa7-2QeOT-EqJtGTDwiNStLFEAb8T5PlZ3PtYPGQxeNNtb0C2Vmr_7wY5oKsiNpveUpXYbvRr7EuQ65p_nsDbZOXnJD7NqFb0gwljWABkznGUjkQ9mQOHzjVbWy6cfYZkgUfenWb_R3KqrrtDtXWDzzdz1Ugmyb8QmJ/s320/Cribrionella%20ohridana.tif" width="320" /></a></div>Because the lake is so old and has been isolated by surrounding hills and mountains, a unique
collection of plants and animals have evolved. Some of these plants and animals were common species
millions of years ago but they are now considered relics or “living fossils” because they only persist
here in Lake Ohrid as live organisms. Many other species in Lake Ohrid are endemic, meaning they are
only found in this lake. Ten of seventeen identified fish species of the Lake Ohrid are endemic, as are
many of the lake’s snails, worms, and sponges. The benthic fauna of Lake Ohrid are characterized by a
high degree of richness and diversity of archaic, endemic and relics forms that origin from Tertiary
period. The rounded sponge Ochridospongia rotunda is a famous endemorelict form that is only found
in Lake Ohrid. The highest diversity and the highest percentage of endemism are present in class
gastropoda; about 86% of the 50 known species of gastropods are endemic. Other classes with high
degree of endemism include Tricladida (80.5%), Oligochaeta (47.2%), Hirunidea (52.4%), Ostracoda
(71.4%), Amphipoda (60%), Isopoda (75%). The endemism is present also in the microalgae species.
About 90 species of the 550 species of diatoms are rare, tertiary relict, or endemic species. 146
endemic species have been identified. Endemism among these species is 90% of snails, 88% of
parasitic infusoria, 71% of flat worms, 66% of small crabs and 60% of fish. Five of the endemic species
are restricted even within the lake to micro-ecosystems. <p></p><p></p><p>Ten of the lake’s 17 fish species are endemic.
They include the salmonid Ohrid trout Salmo letnica (VU – Vulnerable according to the IUCN Red List
of Threatened Species) and belvica Acantolingua ohridana (VU). To date 125 vascular plant species,
both terrestrial and aquatic, have been identified, including the reed belt that serves as spawning
ground for many fish species and an important wintering site for tens of thousands of birds of more
than 20 bird species (migratory) that populate the area. The highest number of individual birds was
observed in 1999, with 64,948 birds of 23 species on Lake Ohrid. The avifauna of the lake includes
Dalmatian Pelican Pelecanus crispus (VU), Great White Pelican Pelecanus onocrotalus, Great Cormorant
Phalacrocorax carbo sinensis, Small Cormorant Phalacrocorax pygmeus, Mute Swan Cygnus olor, Black necked Grebe Podiceps nigricollis, Little Grebe Tachybaptus ruficollis, Red-crested Pochard Netta
rufina, Common Pochard Aythya ferina, White-eyed Duck Aythya ferruginea, Tufted Duck Aythya
fuligula and Corncrake Crex crex. The shoreline between Pogradec and the border of the former
Yugoslav Republic of Macedonia is the richest habitat for shorebirds on the Albanian side of Lake
Ohrid. <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3HMlTqG5BdIpGBMvan5cGdjjoWj7meUANLAZ1pfDP-pqnxjGyY6E3Txg5fgRgvKjbuD4pdQ7i5z8IjR-UlSwT6j9hbZS1shlUlfWFfcG-z6GBpEJj_yPviKPBQh1TeZBj4DWeoDzdMTyM66DUvHU1fXAz3aoc7pITeQ5aoeJg572V84mR27rJoubx/s818/1207734399492443819_2188459370.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="428" data-original-width="818" height="167" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3HMlTqG5BdIpGBMvan5cGdjjoWj7meUANLAZ1pfDP-pqnxjGyY6E3Txg5fgRgvKjbuD4pdQ7i5z8IjR-UlSwT6j9hbZS1shlUlfWFfcG-z6GBpEJj_yPviKPBQh1TeZBj4DWeoDzdMTyM66DUvHU1fXAz3aoc7pITeQ5aoeJg572V84mR27rJoubx/s320/1207734399492443819_2188459370.jpg" width="320" /></a></p><p>Lake Ohrid is recognized at the international level as an important site for biodiversity
conservation. Lake Ohrid has been given the status of an Important Bird Area (IBA) both in Albania
and the former Yugoslav Republic of Macedonia and is part of the European Green Belt initiative, one
of the most comprehensive transboundary conservation initiatives in Europe. </p><p>It is therefore no
surprise that the lake itself and its surrounding area are populated with protected areas. In Albania
those are Pogradec Protected Landscape and Prespa National Park, while in the former Yugoslav
Republic of Macedonia two other protected areas are designated – Lake Ohrid Protected Landscape
(covering the lake surface) and the Galicica National Park, in part overlapping with the existing World
Heritage property “Natural and Cultural Heritage of the Ohrid Region”. Pogradec Protected Landscape
(IUCN Category V) was designated in 1999 by the Decision of the Council of Ministers across 27.323 ha
spanning Mali i Thate mountain and Lake Ohrid in Albania. The protected area is managed by the
Directorate of Forest Service Pogradec. The Prespa National Park (13,500 ha) was established with the
12
same decision of the Council of Ministers in 1999. </p><p>The entire territory of Lake Prespa in Albania is
surrounded with the Prespa National Park, which extends from the mountain massif of Mali i Thate to
the south and east toward Mikri Prespa Lake bordering with Greece. The Prespa National Park is
under the jurisdiction of the Directorate of Forest Service Korça. Both protected areas are important
transboundary sites not only for their ecological features but also for the rich cultural heritage and
local tradition. Incorporated in the national and regional forestry service structures, both protected
areas, even though with dedicated individuals, are represented by limited number of staff in need of
knowledge and skills for proper protected area management. In that respect, a five-year project
“Transboundary Biosphere Reserve Prespa – Support to the Albanian Prespa National Park” has been
launched with the aim of improving management of the Prespa National Park and the establishment of
a Transboundary Biosphere Reserve around Prespa Lakes. A similar support to Pogradec Protected
Landscape would be beneficial both for the Protected Area authority and local communities</p><p>Source: <a href="file:///Z:/projects/PROJEKTE%202022/Environmental%20Journalism%202%20June%20y/Lake%20Ohrid%20Scoping%20Mission%20-%20Report%20FINAL.pdf">Lake Ohrid Scoping Mission - Report FINAL.pdf</a></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-54219227732118425912022-11-01T04:47:00.002-07:002022-12-21T04:14:53.361-08:00Pafta ilire e brezit e gjetur në Selcë, Pogradec- thesari në Muzeun Historik<p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;">Pafta e brezit e ushtarit ilir është një prej thesareve antike ilire që ruhet në muzeun Historik në Tiranë. Ky objekt është zbuluar në Selcën e Poshtme në Pogradec, pikërisht brenda varreve mbretërore. Ajo i përket një gruaje të varrosur me gjithë bizhuteritë e saj të arta, dhe enë të shumta. Një varr mural me portë guri me një mjedis të bollshëm dhe për vizitorët. Të mendosh që këto varre i përkasin shekullit të tretë para Krishtit ku njerëzit varroseshin me të tilla ndere dhe me një pasuri kaq të madhe brenda tyre, tregon se ilirët kanë jetuar në një qytetërim shumë të zhvilluar. Jo më kot janë quajtur varre mbretësore për shkak të luksit të tyre për atë kohë. Një prej varreve ka dhe një amfiteatër të vogël me shkallë përpara ku mund të uleshin ata që vajtonin princërit apo princeshat në këto varre. </p><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;">Pafta e brezit- perla e Muzeut Historik</p><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;">Për të bërë më të lehtë qasjen me vizitorët Muzeu Historik Kombëtar (MHK) në hyrje të Pavijonit të Lashtësisë ka vendosur një riprodhim të paftës së brezit të gjetur në Selcë, pikërisht sa hyni për në Muze pasi keni prerë biletën. Ajo është prej bakri dhe është e zmadhuar 17 herë, ndërsa origjinali ndodhet në kutinë prej xhami mes gjithë artefakteve të gjetura në Varret e Selcës në pavionin e antikitetit. </p><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgInF89Ur2u1WO3zdUZ9HL3eSPTRIeoBlJ8ERvxvgB7cF3QEYlQmi_MWh_Hb-_sPs1hV-dqfHh4jm5jL9VlAcWE3BYnp7IgTHvZSV-Y5Pd5B9N5TlClfFJbwWYMheuWHFDMgmpbRnsdQ0pdv_AEStmY8rLSPkz8zYhGwVJ11wSVQ2m_qZxDD72hS0S4/s695/Pafta-ilire-Selce.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="310" data-original-width="695" height="143" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgInF89Ur2u1WO3zdUZ9HL3eSPTRIeoBlJ8ERvxvgB7cF3QEYlQmi_MWh_Hb-_sPs1hV-dqfHh4jm5jL9VlAcWE3BYnp7IgTHvZSV-Y5Pd5B9N5TlClfFJbwWYMheuWHFDMgmpbRnsdQ0pdv_AEStmY8rLSPkz8zYhGwVJ11wSVQ2m_qZxDD72hS0S4/s320/Pafta-ilire-Selce.jpg" width="320" /></a></div><p></p><div id="videoad" style="-webkit-font-smoothing: antialiased; border: 0px; box-sizing: border-box; clear: both; display: none; font-family: "Stag Book"; font-size: 14px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.2em; margin: 0px 0px 1.25rem; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline;"></div><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;">Sipas drejtuesve të Muzeut të Tiranës, Pafta është zbuluar në Selcën e Poshtme në Pogradec dhe është tipike ilire. Origjinali prej argjendi, ka trajtë katërkëndëshe me përmasa 20 cm x 5 cm dhe është e zbukuruar me skenë luftimi dhe e realizuar me rrahje nga prapa, dhe me harkim të lehtë për t’iu përshtatur vendit në brez. </p><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPe2vAbLeoGEHGdB8dzDVFA94bskl0_wt4anprC4uxojqJO3ap_CUw8EZLQZupnU9hdAKVGuT4scYCdgMMcZQpxeIin5ZiVHmgDHfq7xKkKISEcyopE5Yx0XVzYX1oDaj2zRPrvn9AyV8rBbZ860k6W14t7Jtz7fDFolaFuPYppk3-xyw-0mpRvIWt/s2048/DSC_0820.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1360" data-original-width="2048" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPe2vAbLeoGEHGdB8dzDVFA94bskl0_wt4anprC4uxojqJO3ap_CUw8EZLQZupnU9hdAKVGuT4scYCdgMMcZQpxeIin5ZiVHmgDHfq7xKkKISEcyopE5Yx0XVzYX1oDaj2zRPrvn9AyV8rBbZ860k6W14t7Jtz7fDFolaFuPYppk3-xyw-0mpRvIWt/s320/DSC_0820.JPG" width="320" /></a></div><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;"><br style="font-family: "Times New Roman"; font-size: medium;" /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisLsm8DcpONdlYA99N6qPTtwQor9gszaBcS0f0IiIwVd24ey_LjyCbUkD9x6soGTGQwvAxPOmiXyjAYXn_55UR1U1qYX2fLdlB-t1BpI7AWrogicbJyFK6lEKXDKZXNc_D3LW9-E99RFjUqoR9rdscwmT0XwfvBM84wuRBVg-FZYBCqGqNu7NMpjRk/s2048/DSC_0837.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1360" data-original-width="2048" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisLsm8DcpONdlYA99N6qPTtwQor9gszaBcS0f0IiIwVd24ey_LjyCbUkD9x6soGTGQwvAxPOmiXyjAYXn_55UR1U1qYX2fLdlB-t1BpI7AWrogicbJyFK6lEKXDKZXNc_D3LW9-E99RFjUqoR9rdscwmT0XwfvBM84wuRBVg-FZYBCqGqNu7NMpjRk/s320/DSC_0837.JPG" width="320" /></a></div><p style="-webkit-font-smoothing: antialiased; background-color: #f9f9f9; border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: "Stag Book"; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.5em; margin: 0px 0px 24px; max-width: 100%; padding: 0px; text-rendering: auto; vertical-align: baseline; width: 765.391px;">“Kompozimi dy kalorës dhe një këmbësor në mes tyre është sipas parimit të kundërvënies, një parim bazë i artit arkaik. Brenda kuadrit të tipareve arkaike qëndron edhe mbushja e gjithë hapësirës midis figurave kryesore me figura më të vogla dhe me motive zbukurimore, duke mënjanuar hapësirën e lirë. Skena reale e triumfit të luftëtarit ilir mbi armikun është gërshetuar me elementet mitologjike, siç janë dragoi, grifoni, peshku a zogu. Skena është një interpretim i legjendës së Kadmit, i cili pasi i ndihmoi enkeleasit të fitonin mbi armiqtë e tyre, u shndërrua në një dragua”, shkruhet në një postimi te MHK në Facebok </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9mejIYolwB1vIyV3GENei1lTrIMgyA_0th7Y9eTKGlTegs5FwFbk7L7I3PtAv65M0ftfpdlPmKEi8PR2jYaT0viFj7n1cKBEfrN4UqzQ2jVfPpfp0ZaQfaPQvcPlAekaPIBBaFgxUrB2N-ZLxpPNBgG8XXSdfI9i3wWa-sbJO7lFrdLB6NWqPWQJ7/s2048/32290797_1647508415318955_5076059209615802368_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9mejIYolwB1vIyV3GENei1lTrIMgyA_0th7Y9eTKGlTegs5FwFbk7L7I3PtAv65M0ftfpdlPmKEi8PR2jYaT0viFj7n1cKBEfrN4UqzQ2jVfPpfp0ZaQfaPQvcPlAekaPIBBaFgxUrB2N-ZLxpPNBgG8XXSdfI9i3wWa-sbJO7lFrdLB6NWqPWQJ7/s320/32290797_1647508415318955_5076059209615802368_o.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnGV3AaXSSzsgIhYOU3bESYbwpSKWbzlhWcvZUQtVuYvh8PQPwsncJO-9r0LUZx8Li3HcAX-TsvyZjzBBLcqfQg09ycgdB5-Iv7AJQsidYyhst6tLbTj3vjjRVLrsHRDwUkq8EeMg4YB2Md9ROpAqQpzj65rHTF-1ukUBbovEY4gTHA7rItcQM3fiA/s2048/DSC_0828.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1360" data-original-width="2048" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnGV3AaXSSzsgIhYOU3bESYbwpSKWbzlhWcvZUQtVuYvh8PQPwsncJO-9r0LUZx8Li3HcAX-TsvyZjzBBLcqfQg09ycgdB5-Iv7AJQsidYyhst6tLbTj3vjjRVLrsHRDwUkq8EeMg4YB2Md9ROpAqQpzj65rHTF-1ukUBbovEY4gTHA7rItcQM3fiA/s320/DSC_0828.JPG" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 15.3333px;">The belt found in Pogradec- the pearl of the Historical Museum in Tirana</span></p><p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">The belt of the Illyrian soldier is one of the ancient
Illyrian treasures kept in the Historical Museum in Tirana. This object was
discovered in Lower Selca in Pogradec, right inside the royal tombs. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">It belongs to a woman buried with all her gold
jewelry, and many vessels. A mural tomb with a stone gate with space and for
visitors. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">To think that these graves belong to the third century
BC where people were buried with such honors and with such great wealth inside
them, shows that the Illyrians lived in a very developed civilization. That is
why they are called royal tombs because of their luxury for that time. One of
the tombs also has a small amphitheater with stairs in front where those who
mourned the princes or princesses in these tombs could sit. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit", serif; font-size: 11.5pt;">The belt - the pearl of the Historical Museum</span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0in;"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">To make it easier for visitors, the National
Historical Museum (MHK) at the entrance of the Antiquities Pavilion has placed
a reproduction of the belt found in Selce, just as you enter the Museum. It is
made of copper and is enlarged 17 times, while the original is located in the
glass case among all the artifacts found in the Tombs of Selce in the pavilion
of antiquity.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">According to the
managers of the Museum of Tirana, the BELT was discovered in Lower Selca in
Pogradec and is typical of Illyria. </span><span jsaction="agoMJf:PFBcW;MZfLnc:P7O7bd;nt4Alf:pvnm0e,pfE8Hb,PFBcW;B01qod:dJXsye;H1e5u:iXtTIf;lYIUJf:hij5Wb;bmeZHc:iURhpf;Oxj3Xe:qAKMYb,yaf12d" jscontroller="Gn4SMb" jsname="txFAF" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; -webkit-text-stroke-width: 0px; cursor: pointer; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-thickness: initial; white-space: pre-wrap; widows: 2; word-spacing: 0px;"><span jsaction="click:E6Tfl,GFf3ac,tMZCfe; contextmenu:Nqw7Te,QP7LD; mouseout:Nqw7Te; mouseover:E6Tfl,c2aHje" jsname="W297wb" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent;">The original of
silver, has a quadrilateral shape with dimensions of 20 cm x 5 cm and is
decorated with a battle scene and executed with beating from the back, and with
a slight bow to fit the place on the belt. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="color: #050505; font-family: "inherit",serif; font-size: 11.5pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Segoe UI Historic"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">"The
composition of two horsemen and a footman between them is according to the
principle of opposition, a basic principle of archaic art. </span><span jsaction="agoMJf:PFBcW;MZfLnc:P7O7bd;nt4Alf:pvnm0e,pfE8Hb,PFBcW;B01qod:dJXsye;H1e5u:iXtTIf;lYIUJf:hij5Wb;bmeZHc:iURhpf;Oxj3Xe:qAKMYb,yaf12d" jscontroller="Gn4SMb" jsname="txFAF" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; -webkit-text-stroke-width: 0px; cursor: pointer; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-thickness: initial; white-space: pre-wrap; widows: 2; word-spacing: 0px;"><span jsaction="click:E6Tfl,GFf3ac,tMZCfe; contextmenu:Nqw7Te,QP7LD; mouseout:Nqw7Te; mouseover:E6Tfl,c2aHje" jsname="W297wb" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent;">Within the
framework of archaic features lies the filling of all the space between the
main figures with smaller figures and decorative motifs, avoiding the free
space. </span><span jsaction="agoMJf:PFBcW;MZfLnc:P7O7bd;nt4Alf:pvnm0e,pfE8Hb,PFBcW;B01qod:dJXsye;H1e5u:iXtTIf;lYIUJf:hij5Wb;bmeZHc:iURhpf;Oxj3Xe:qAKMYb,yaf12d" jscontroller="Gn4SMb" jsname="txFAF" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; -webkit-text-stroke-width: 0px; cursor: pointer; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-thickness: initial; white-space: pre-wrap; widows: 2; word-spacing: 0px;"><span jsaction="click:E6Tfl,GFf3ac,tMZCfe; contextmenu:Nqw7Te,QP7LD; mouseout:Nqw7Te; mouseover:E6Tfl,c2aHje" jsname="W297wb" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent;">The real scene
of the Illyrian warrior's triumph over the enemy is interwoven with
mythological elements, such as the dragon, the griffon, the fish or the bird. </span><span jsaction="agoMJf:PFBcW;MZfLnc:P7O7bd;nt4Alf:pvnm0e,pfE8Hb,PFBcW;B01qod:dJXsye;H1e5u:iXtTIf;lYIUJf:hij5Wb;bmeZHc:iURhpf;Oxj3Xe:qAKMYb,yaf12d" jscontroller="Gn4SMb" jsname="txFAF" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; -webkit-text-stroke-width: 0px; cursor: pointer; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-thickness: initial; white-space: pre-wrap; widows: 2; word-spacing: 0px;"><span jsaction="click:E6Tfl,GFf3ac,tMZCfe; contextmenu:Nqw7Te,QP7LD; mouseout:Nqw7Te; mouseover:E6Tfl,c2aHje" jsname="W297wb" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent;">The scene is an
interpretation of the legend of Cadmus, who, after helping the Angels to win
over their enemies, turned into a dragon," reads a MHK post on Facebook</span><span class="rynqvb"><span lang="EN-GB" style="background: whitesmoke; color: black; font-family: Roboto; font-size: 13.5pt; line-height: 107%;">.</span></span></span></span><span lang="EN-GB"><o:p></o:p></span></span></p><br /></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-87078488994008181392022-08-25T05:00:00.006-07:002022-11-25T03:17:35.216-08:00Zbulohet vendbanim palafit 7500 vjeçar në Lin, Pogradec <div style="text-align: left;"><p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Instituti i Arkeologjisë shqiptare në
bashkëpunim me universitetin e Bernës në Zvicrës po zbatojnë fazën e tretë të
gërmimeve në Lin. Zbulimet deri më tani janë premtuese për arkeologët të cilët
synojnë të ridërtojnë mënyrën se si kanë jetuar banorët e zonës 7500 vjet më
parë.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Në Lin të Pogradecit ka nisur faza e dytë e
punës për zbulimin e vendbanimit “Palafit” i cili ka ekzistuar 7500 vjet më
parë. Projekti “Lin3” po zbatohet nga Instituti i Arkeologjisë Shqiptare në
bashkëpunim me Universitetin e Bernës në Zvicër. Sipas Ardian Anastasit,
drejtuesi shkencor i punimeve, pas fazës së parë të zbulimit të vendbanimit në
ujë, ka të dhëna të forta se ai shtrihej edhe nw bregun e liqenit.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Mjaft të kënaqur janë edhe zviceranët.
Martin Hinz shprehet se pritshmëritë nga gërmimet akerologjike janë edhe më të
mëdha.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">“Kemi një situatë shumë premtuese, mendoj
se mund të krahasojmë e të zgjerojmë rezultatet që kemi arritur më parë në
pjesën maqedonase. Ne aktualisht në këtë projekt po gërmojmë nën ujë, që prej 2
vitesh. Pritshmëritë tona janë që të gjejmë pjesë nga banesat pilotëve, si edhe
qeramikën që është përdorur prej tyre. Shpresojmë që në zonën që aktualisht po
gërmojmë në nivelin aktual të liqenit të gjejmw objekte të vyera të cilat më
pas mund të çohen në ekzaminime mw të sakta, kjo bëhet nëpërmjet teknologjisë
dhe do të na japë një tablo më të qartë”, tha Martin Hinz.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Por ku synohet të arrihet në përfundim të
projektit. Ardian Anastasi thotë se do të shkohet drejt një rindërtimi të
palafitit në një rreze prej 30 km.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB">Vendbanimi Palafit i Linit rezulton më i madhi në Ballkan. 7500 vjet më parë
banorët zhvillonin bujqësinë, zejtarinë dhe peshkimin. (A2CNN)</span></p></div><div style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0_kkE5pnn_z6ZoeKgw9NBQaFb6psIuPW6nQo3iK101aML_ArJlcSUZaKBNFHiuxUHO5-H6zN7dstjMNBPqxrOgfuh0fAOW473mNAA2xX223slB6HMfdpRDIw3GlfCQ65PDnAqpze4aBJA8dMQtmKemnMhUeiNS9orwxhpF6P2lfbpRZQEW1SEj6Tr/s2000/prehistoric-settlements-lake-ohrid-lin-3-albania-diver.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1282" data-original-width="2000" height="205" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0_kkE5pnn_z6ZoeKgw9NBQaFb6psIuPW6nQo3iK101aML_ArJlcSUZaKBNFHiuxUHO5-H6zN7dstjMNBPqxrOgfuh0fAOW473mNAA2xX223slB6HMfdpRDIw3GlfCQ65PDnAqpze4aBJA8dMQtmKemnMhUeiNS9orwxhpF6P2lfbpRZQEW1SEj6Tr/s320/prehistoric-settlements-lake-ohrid-lin-3-albania-diver.jpg" width="320" /></a></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><b>Lin 3, large part of the pile dwelling’s archaeological remains of 6th BC, are found under water </b></div><div style="text-align: left;">Eng</div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;">Something extraordinary is going to be discovered in Lin, Lake Ohrid, Pogradec. An old settlement, the biggest in Europe, dated back 7500 years ago. The area is thought to be 30 km, and the archeologists are working in the third phase of digging underwater . A lot of objects are found already belonging to the prehistoric period. But the archeologists are hopping for more, to find the ruins of palafittes, or ancient settlements of people lived there. <br />We are so happy says Martin Hinz from Bern University. The situation is more hopeful then we expected. Actualy we are digging underwater for two years and we really hope to find the settlements of pilots lived there. Source: <a href="https://a2news.com/2022/08/06/lini-prehistorik-vijojne-germimet-arkeologjike-vendbanimi-me-rreze-30-km/">Lini prehistorik, vijojnë gërmimet arkeologjike, vendbanimi me rreze 30 km – A2 CNN (a2news.com)</a></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDK3ud0wMMX9PatNV19URYSHWlS9KtQYPcgYdZArsTHZ1zQVR_J-rfjloHmTwwxn-ei7r2hnN9gte-CvD2D6X6Z2tmTnOVOrCpTzmvve64FrIlK0b18pXXWjlN0KD2WgopnRa3P0WW2tysoo6U3UuU32K8243pLSX9VFLH7ZhR7OjWaM1Pxbjsqhab/s2000/Lin1.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2000" data-original-width="1500" height="289" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDK3ud0wMMX9PatNV19URYSHWlS9KtQYPcgYdZArsTHZ1zQVR_J-rfjloHmTwwxn-ei7r2hnN9gte-CvD2D6X6Z2tmTnOVOrCpTzmvve64FrIlK0b18pXXWjlN0KD2WgopnRa3P0WW2tysoo6U3UuU32K8243pLSX9VFLH7ZhR7OjWaM1Pxbjsqhab/w240-h289/Lin1.jpg" width="240" /></a> </div><br /><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><span face="Roboto, sans-serif"><span style="letter-spacing: 0.32px;">The expedition was conducted by the Institute of Archaeological Sciences of the University of Bern and in collaboration with the Academy of Albanological Studies in Tirana. "It started in December 2020 with a archaeological assessment of the terrestrial area of the prehistoric settlement of Lin 3, on the western shore of Lake Ohrid. A considerable number of wooden posts as well as pottery sherds and stone artifacts on the lake bottom indicate that a large part of the pile dwelling’s archaeological remains are preserved under water. A first radiocarbon date of a pile used in construction points to the middle of the 6th millennium BC" Source</span></span><span face="Roboto, sans-serif" style="font-size: 16px; letter-spacing: 0.32px;">: </span><a href="https://exploproject.eu/news/coring-campaign-at-lin-albania/">EXPLO Project | Coring campaign at Lin, Albania - EXPLO Project</a></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;">by <a href="http://www.dmoalbania.al">@dmoalbania </a></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-70255539104679134682020-05-07T04:20:00.052-07:002023-10-16T06:18:45.687-07:00Raport investigativ: Ndotesit e Liqenit te Ohrit <p><b><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Problematikat
urgjente per t’u adresuar lidhur me ndotjen e Liqenit te Ohrit, pjese e UNESCO</span></b></p><p class="MsoNormal"><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;"> </span><span style="font-size: 12pt;">Që prej datës 5 Korrik, pjesa shqiptare e Liqenit të
Ohrit, u bë pjesë e pasurisë botërore të UNESCO, duke iu bashkuar pjesës
maqedonase e cila ka qenë në UNESCO që në vitin 1979 si pasuri natyrore dhe
1980 si pasuri kulturore, pra pasuri mikse. Por tashme Liqeni i Ohrit duhet te mbrohet sipas rekomandimeve te UNESCO. A jemi ne dijeni te problematikave qe ka sot zona e mbrojtur rreth Liqenit te Ohrit?</span></p><p class="MsoNormal"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiu453pxGbZd9K6y_MZRFp4F_o5ciTFwW4n9oVlABXHZ2lMQzTPPYxBo6MQTg9kVvhTTljCgtenryl76X2GjxkfmqYqg9g-QX0tmRI4kuFA7hWNAwVUeZDs5eRCCzpQLF0FM2RKRVmko7R240R-MFHhKMDhoo2dfSnJxO0zC9YA2tRZtpBVcKVk47bX/s640/Foto%201%20-%20Guri%20i%20Kuq.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiu453pxGbZd9K6y_MZRFp4F_o5ciTFwW4n9oVlABXHZ2lMQzTPPYxBo6MQTg9kVvhTTljCgtenryl76X2GjxkfmqYqg9g-QX0tmRI4kuFA7hWNAwVUeZDs5eRCCzpQLF0FM2RKRVmko7R240R-MFHhKMDhoo2dfSnJxO0zC9YA2tRZtpBVcKVk47bX/s320/Foto%201%20-%20Guri%20i%20Kuq.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Guri i Kuq, Pogradec</td></tr></tbody></table><span style="font-size: 12pt;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;">Jane 4 problematika per Liqenin, të grupuara si vijon:</span></p><p class="Default"><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">1. Ndotja nga burimet pikesore </span></b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">– me impakt ne kushtet oligotrofike te ujit te liqenit,
veçanerisht ne zonat bregliqenore ne Pogradec, prej fosforit e metaleve te
renda qe hyjne ne liqen nga keto burime. <o:p></o:p></span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">2. </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">Ndotja nga burimet difuze </b><span face="Calibri, sans-serif">–
nga praktika keq menaxhuese te tokes urbane, bujqesore dhe pyjore ne rajon, te
cilat me pasoje rritje te sasise se fosforit qe hyn ne liqen nga keto burime
(jopikesore).</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">3. </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">Keqmenaxhimi i peshkimit </b><span face="Calibri, sans-serif">–
per menjanimin e mbipeshkimit dhe rregullimin e peshkimit ne familjen </span><i style="font-family: Calibri, sans-serif;">salmonidea
</i><span face="Calibri, sans-serif">ne liqen.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">4. </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">Mungesa e nje programi te plote
menaxhimi per ruajtjen e larmise biologjike </b><span face="Calibri, sans-serif">– </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">per </b><span face="Calibri, sans-serif">mbrojtjen dhe
ruajtjen e larmise biologjike te faunes e te flores ne liqen.</span></p><p class="MsoNormal"><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;"> </span><b><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Po fokusohemi te
pika e pare, ndotja ne burimet pikesore, ku problem jane:</span></b></p><p class="MsoNormal"><b><i><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">A: Trajtimi
i ujërave te zeza </span></i></b><b><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Në dhjetor 2017 perfundoi faza e trete
e projektit per trajtimin e ujrave te zeza dhe menaxhimin e ujit te pijshem. Investimi
total arrin rreth 53 milion Euro. Sistemi i ri duhet te trajtoje ujrat e zeza
te Pogradecit 100 %, si dhe fshatrave ne fushen e Staroves, por keto perbejne
rreth 80% te ujërave te zeza te rajonit, <b><i>duke zvogeluar sasine e fosforit
qe hyn ne liqen me 48.5 ton/vit, sasi e barabarte me 28% te sasise se fosforit
qe hyn ne liqen gjate nje viti</i></b>. <o:p></o:p></span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Problem mbeten dy Njesite
Administrative <b>Çerrava dhe Udenishti,
pjese te Bashkise Pogradec, </b>pasi nuk ka sistem kanalizimesh, pjeserisht
shtepite kane gropa septike, ndersa pjesa tjeter i derdhin ujerat e zeza ne
lumenjte qe kalojne ne keto fshatra dhe derdhen ne liqen. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><i><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Ndertimi i
ligatinave e te rrjetit sekondar per çdo fshat, ne perputhje me sasine e
ujerave te zeza, hartimi i strategjive per trajtimin e ujërave te zeza,
percaktimi i kostove, percaktimi i variantit me te mire, mbeshtetur ne koston
efektive si dhe hartimi i nje plani real e te detajuar financimi per zbatimin e
tij duhet te jete nje prej prioriteteve kryesore ne te ardhmen<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal"><b><span lang="IT" style="color: #c00000; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Institucioni
pergjegjes: Qeveria Qendrore dhe Bashkia Pogradec<o:p></o:p></span></b></p><p class="Default"><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">B: Perdorimi i detergjenteve me fosfor <o:p></o:p></span></b></p><p class="Default"><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span></b><span face="Calibri, sans-serif">Ne Shqiperi perdoren detergjente me
permbajtje te larte fosfori. Dihet qe detergjentet jane burimet me te medha te
fosforit qe hyn ne liqen. Ato kontribojne sa dyfishi i ujërave te zeza qe
derdhen ne liqen. Eliminimi i perdorimit te tyre dhe futja ne perdorim e
detergjenteve pa fosfor do te kishte impakt ne ujit ne liqen, duke ndryshuar
kahun e eutrofizimit te liqenit te Ohrit. Pergatitja, miratimi dhe zbatimi i
ligjeve te reja qe pengojne prodhimin ne vend dhe importin e detergjenteve me
permbajtje te larte fosfori do te ishte rruga e vetme qe do te çonte ne
eliminimin e perdorimit te tyre jo vetem ne pellgun ujembledhes te liqenit te
Ohrit, por edhe ne te gjithe territorin e Republikes se Shqiperise.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><b><span lang="IT" style="color: #c00000; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Institucioni
pergjegjes: Qeveria Qendrore, Bashkia Pogradec</span></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><b><i><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">C: Mbetjet e ngurta urbane</span></i></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">Nga përllogaritjet e përafërta të bëra
nga ekspertet e fushes, (grupi studimor qe realizoi ne vitin 2017 Planin Lokal
per Menaxhimin e Integruar te Mbetjeve Urbane) rezulton se në këtë zonë mund të
formohen jo më tepër se 200 ton mbetje urbane në ditë ose rreth 6 000 ton në
muaj, që grumbullohen pa ndonjë trajtim të tyre, të cilat përsëri edhe pse janë
të përqendruara, sjellin impakt në ndotjen e mjedisit, (ajrit, ujërave dhe
tokave), sidomos nga mungesa e seleksionimit sipas tipeve të mbetjeve urbane
dhe industriale, nga djegja e tyre në natyrë etj. Vete venddepozitimi, është
jashtë kritereve dhe kushtet teknike të përcaktuara, si nga pikëpamja
gjeologo-inxhinierike etj. Rrjedhja e ujërave nga venddepozita krijon ndotje
për ujërat sipërfaqësore dhe për tokat bujqësore.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">Rritja e ndërtimeve krijoi mbetje
inerte të shumta, të cilat në të shumtën e rasteve i hedhin ku të mundin, në
shpatet e përrenjve, afër atyre urbane, (shpesh të përziera me to), ku edhe sot
këto mbetje inerte gjenden (ndoshta edhe të reja). </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">Aktualisht jane mbi 30 landfille ilegale ne pellgun ujembledhes te
liqenit te Ohrit, te cilat perbejne nje prej burimeve potenciale per
ekosistemin</b><span face="Calibri, sans-serif">.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">Panvaresisht se VKM ka te percaktuar
menaxhimin e integruar rajonal te mbetjeve, ka perfunduar edhe Landfilli ne
Maliq, perseri nuk ka filluar dergimi i mbetjeve te ngurta urbane te Bashkise
Pogradec per arsye te mosngitjes se stacionit ndermjetes ne NJA Cerrave, apo edhe
faktit qe nuk egziston infrastruktura per ndarjen ne burim te mbetjeve ne
burim.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Futja e konceptit te pakesimit,
riqarkullimit, ndarjes e te riperdorimit te mbetjeve te ngurta, si dhe
zhvillimi i nje fushate ndergjegjesimi dhe informimi te publikut lidhur me
zbatimin e konceptit te menaxhimit te mbetjeve, krijimi infrastructures baze
per ndarjen ne burim, grumbullimi dhe riqarkullimi i materialeve te
degradueshme, si dhe rehabilitimi mjedisor i vendit ekzistues te depozitave te
mbetjeve te ngurta, (jo vetem ato te deklaruara por edhe depzotimet ilegale).<o:p></o:p></span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="color: #c00000; mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Institucioni pergjegjes: Qeveria Qendrore
dhe Bashkia Pogradec</span></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><b><i><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">D: Depozitimet e mineraleve te Fe-Ni</span></i></b></p><p class="MsoNormal"><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Pa dyshim nje nga ndotesit potenciale dhe kercenuesit
kryesore te ketij ekosistemi jane aktivitetet minerare, qe ne rajonin e basenit
te liqenit te Ohrit jane mjaft aktive. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0in; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: IT;">Për te mbrojtur gjendjen natyrore të liqeneve ndërkufitare në Republikën e
Shqipërisë eshte dekretuar “Ligji per liqenet nderkufitare”, (Nr.9103,datë
10.7.2003, shpallur me dekret nr.3917, datë 30.7.2003 nga Presidenti i
Republikës së Shqipërisë, z.Alfred Moisiu), fusha e veprimit te te cilit eshte
edhe pjesa shqiptare e Liqenit të Ohrit. Dispozitat e këtij ligji detyrojne te
gjithe personat fizikë e juridikë, publikë dhe privatë, vendas ose të huaj, që
shfrytëzojnë pasuritë ujore, natyrore dhe biologjike të liqenit e të pellgut
ujëmbledhës ose ushtrojnë veprimtari të ndryshme në to, të mbrojnë mjedisin e
ekosistemit në perputhje me te gjitha aktet ligjore e nënligjore te Republikën
e Shqipërisë, si dhe konventat, protokollet, marrëveshjet ndërkombëtare në të
cilat Republika e Shqipërisë është palë. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="IT" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Ne kundershtim me kete ligj qeveria shqiptare mbas
dekretimit te ketij ligji, (6-mujori dyte i vitit 2003 dhe ne vazhdim), ka licensuar
18 subjekte, (shih Tab. </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">Aktiviteti minerar ne pellgun Ujembledhes te liqenit
te Ohrit, Source: National Agency of Natural Resources, Albania, 2013). per
aktivitete te ndryshme minerare ne pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit. Nje
pjese e tyre jane ende aktive. Kjo
kerkon qe sa me shpejt duhet te identifikohen, vleresohen dhe te hartohet nje
plan I detajuar per largimin e stoqeve te mineraleve, dhe fillimin e zbatimit
te nje sere masash reabilituese per vendet e aktiviteteve minerare ne pellgun
ujembledhes te liqenit te Ohrit. Studimet e ndikimit te minierave ne liqen
tregojne se ndikimi ne liqen i rrjedhjeve nga galerite e minierave te
mbyllura/konservuara ne pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit ka impact direk
ne floren faunen dhe vete ekosistemin.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal"><b><span lang="IT" style="color: #c00000; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT;">Institucioni
pergjegjes: Ministria e Energjitikes<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal"><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span></b><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Menaxhimi i peshkimit</span></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">Peshkimi në pjesën shqiptare të Liqenit
të Ohrit organizohet dhe monitorohet në mënyrë shumë të pakët, dhe pothuajse në
mënyrë të paqendrueshme. Numri i peshkatarëve të palicensuar pothuajse është </span><b style="font-family: Calibri, sans-serif;">dyfishuar</b><span face="Calibri, sans-serif"> në dhjetë vitet e fundit dhe
inspektorët e peshkimit janë të pajisur me mjete të pakta dhe janë të pakët në
numër për të menaxhuar peshkimin.</span></p><p class="Default"><span face="Calibri, sans-serif">Rregulloret të cilat ndikojnë përmasat
e rrjetave, zonat dhe sezonet e peshkimit nuk mbikqyren mirë. Personat e
informuar vlerësojnë se përpjekja për peshkim pothuajse është dyfishuar në
drejtim të peshkimit të ligjshëm dhe për rrjedhojë kapja e peshkut ka pësuar
rënie.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><span face="Calibri, sans-serif">Ndikimi i peshkimit të tepërt deri në
një farë mase balancohet nga lëshimi vjetor i peshqve të vegjël nga rezervati i
shumimit pranë Linit, por ndikimi i lëshimit i popullatave të peshqve nuk
monitorohet dhe pranohet gjerësisht se popullatat e Troftës së Ohrit po pësojnë
rënie. Këto lëshime mund të ndikojnë gjithashtu në përbërjen gjenetike të
faunës vendase të peshkut të liqenit.</span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Problemet qe kane ndikuar ne zvogelimin
dhe kercenimin ndaj specieve si korani, krapi, skobuzi, plashica etj. <b>jane
mbipeshkimi</b>, shkaterrimi i zonave te shtimit dhe kontaminimi toksik.
Hartimi i nje plani te plote i rehabilitimit te specieve te peshkut ne liqen
kerkon te dhena shtese, te cilat do te mundesonin llogaritjen e <b><i>rezerves
peshkore ne liqen</i></b>, te bazuar ne nje sistem te perbashket analizimi e
monitorimi (ne Shqiperi e Maqedoni). <o:p></o:p></span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Ekonomite e peshkut- te palicensuara</span></b></p><p class="Default"><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> </span></b><span style="font-size: 12pt;">Ekonomite e peshkut në
zonën e burimeve të Drilonit dhe fashatin Tushemisht jane rreth 17, pjesa me e
madhe e tyre mbrenda shtratit te lumit, duke perdorur rrjeta per ndarjen e
tyre, duke u bere keshtu kercenim i madh në faunën dhe florën unikale të
liqenit, pasi individe te ketyre specieve mund te shpëtojnë dhe përhapen në
liqen.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0in; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">Po ashtu uji i ekonomive të
peshkut në sistemin e burimeve të Drilonit ndot ujin me mbetje ushqimore dhe
mbetje produktesh të peshkut, duke shtuar depozitimet të cilat ndryshojnë
ekosistemin e burimeve dhe ligatinat përreth dhe ndot liqenin.(sasia e
koncentratit qe perdoret nga ana e ekonomive eshte ne sasi prej disa qindra ton
ne vit). <o:p></o:p></span></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Duhet të theksohet se të gjitha
ekonomite janë të palicensuara, (Ligji per liqenet nderkufitare”, (Nr.9103,datë
10.7.2003, shpallur me dekret nr.3917, datë 30.7.2003, nuk lejon ngritjen e
ekonomive për specie aliene në pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit), po
ashtu edhe ndërtimet që janë bërë brenda ekonomive jane pa leje, (nuk jane te
miratuara nga KKRRT perkatese).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0in; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">Duhet të theksohet fakti se
ky fenomen eshte present pothuajse në të gjithë lumenjtë që derdhen në liqenin
e Ohrit, duke u bere një kercenim serioz për vetë ekosistemin. Nga nje
investigim i kryer në pjesen me te madhe te lumenjte qe derdhen ne liqen
resulton se : <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Cerraves 3 ekonomi
trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Driloni 8 ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Tushemishti 9 ekonomi
trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Verdoves 2 ekonomi
trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Pogradecit 2
ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Guri i Kuq 4
ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Memelisht 3
ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Udenisht 4 ekonomi
trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0.45pt; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Pole Pojske 5
ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0in; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="IT" style="font-size: 12pt;">* Lumi i Buqeze Lin 3
ekonomi trofte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0in; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="IT" style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 11.5pt;">Gjithsej 43 ekonomi
trofte</span></b></p><p class="Default"><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Vlen të theksohet se një pjesë e këtyre
ekonomive përdorin si ushqim peshkun e vogel të liqenit te Ohrit që zihet nga
peshkatarët sidomos ne zonen Udenisht Piskupat, (sasia kjo qe arrin ne disa
qindra kilogram në ditë). Kjo sasi peshku bluhet dhe perdoret si ushqim per te
zevendesuar <u>koncetratin. Ajo që eshte shqetësuese në këtë fenomen është
fakti që kapja e peshkut të vogel</u> jo vetëm që prish “zinxhirin” ushqimor në
ekosistem, por ajo që eshte me e rendesishmja eshte fakti qe zvogelon rezerven
peshkore te liqenit, pasi nuk bëhet seleksionimi i sasise qe zihet për ketë
qellim, por në menyre joprofesionale përvec cironkës apo pllasices përdoren si
ushqim për ekonomitë e troftës edhe krapi, kleni, skobuzi, apo specie të tjera
endemike, praktikë kjo me pasoja fatale për rezervën peshkore. </span><b><span face=""Calibri",sans-serif" lang="IT" style="font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: IT; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Pergjegjes:
Ministria e Bujqesise, Bashkia Pogradec.</span></b></p><p>Tre raporte pergatitur ne 2019, Projekt i zbatuar nga DMO Albania mbeshtetur nga Co Plan, financuar nga Bashkimi Europian</p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/10HHVuQ7a84sIBIxFDBQ5A-XX5lDWFXlV/view?usp=sharing" target="_blank">Aktiviteti Minerar ne Liqenin e Ohrit, pjesa shqiptare </a></p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/1Bk3Dn7s1hxG0oHrw2Yvey2n9jl5nf4V_/view?usp=drive_link" target="_blank">Ndotesit e Liqenit te Ohrit </a></p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/1bKkHb5OmpDpyGoXbPEr1EdM5oN6OZV8J/view?usp=drive_link" target="_blank">Rreziku potencial i zones kulturore ne UNESCO </a></p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_wh7i5dtmQ-BVuEGOCHQDnPodFqNkUNW2p2zZ5WfLzgQ5IBzqIjJNISSh87NRLgnO98klR_n3BCj9N4JyXVWbzOSre2HtOMtLxt_-nJvtjySvqMIXY6yMmzI4fDabb87TPvMtFVYPVOc23c8-RqEFR5tYjPTPWYsFZHGH2uQT7m6NC82KkWehwAd_/s640/Foto%203%20-%20Zona%20e%20Tushemishtit%20pran%C3%AB%20Dogan%C3%ABs%20s%C3%AB%20Maqedonis%C3%AB%20se%20Veriut.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_wh7i5dtmQ-BVuEGOCHQDnPodFqNkUNW2p2zZ5WfLzgQ5IBzqIjJNISSh87NRLgnO98klR_n3BCj9N4JyXVWbzOSre2HtOMtLxt_-nJvtjySvqMIXY6yMmzI4fDabb87TPvMtFVYPVOc23c8-RqEFR5tYjPTPWYsFZHGH2uQT7m6NC82KkWehwAd_/s320/Foto%203%20-%20Zona%20e%20Tushemishtit%20pran%C3%AB%20Dogan%C3%ABs%20s%C3%AB%20Maqedonis%C3%AB%20se%20Veriut.jpg" width="320" /></a></p><p><b>Eng</b></p><p><b><br /></b></p><p>Investigative report: Polluters of Lake Ohrid, Albanian side</p><p>Lake Ohrid, on the Albanian side, was inscribed in UNESCO in 5 July 2019, joining the other part of Lake Ohrid situated in North Macedonia, which has been part of UNESCO as a mixed property since 1979-1980</p><p>But the management of the area has many problems, which put in danger our Lake Ohrid</p><p>DMO Albania (www.dmoalbania.al) started an investigative project and report to find the polluters of Lake Ohrid, considered one of the oldest (3 mln years) and deepest lakes in Europe.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrw6wA1YyTRR7yT3agH9SNsS0_dBVC9XGMSlR3vVCBvXqbr2_I6MIAvYdIUNREmB_F2TEMHAVfXiqrZ06pQ7TH-uiVsUt7Q5c4AkrMBHxo_hT1zIJC13uFG1AofNsq462q-jRuw9WYg3HH9ZmQRZr9u-d8wTEMHPFmaiTA1VHVYgbKESheiyvPuRSo/s759/Screenshot%202022-05-27%20134003.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="726" data-original-width="759" height="306" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrw6wA1YyTRR7yT3agH9SNsS0_dBVC9XGMSlR3vVCBvXqbr2_I6MIAvYdIUNREmB_F2TEMHAVfXiqrZ06pQ7TH-uiVsUt7Q5c4AkrMBHxo_hT1zIJC13uFG1AofNsq462q-jRuw9WYg3HH9ZmQRZr9u-d8wTEMHPFmaiTA1VHVYgbKESheiyvPuRSo/s320/Screenshot%202022-05-27%20134003.png" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p></p><p>A environmental expert was contracted to work with the team of DMO Abania to investigate these polluters, but also to identify the organisations, or institutions who has to monitor these problems and solve them. Also the report at the end produced recommendations' how to address these issues, in order to improve the situation.<br /><br /></p><p>Here are the report produced</p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/1dnQ94wlTgHBnKeS7LzaggqhGmV5ZOBEE/view?usp=sharing" target="_blank">The Mine Activity in the protected area of Lake Ohrid </a></p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/15DOA5ayutZ1qC_ga5aZgzEZOKKDpKUb5/view?usp=sharing" target="_blank">Polluters of Lake Ohrid </a></p><p><a href="https://drive.google.com/file/d/1JTnqwxi4aBAxJgp0rnIrptuL990zldwT/view?usp=sharing" target="_blank">Potential danger in the cultural heritage site of UNESCO </a></p><p>All these documents were presented to the Ministries of Environment and Tourism, Ministry of Agriculture (Fishing problems) and Ministry of Energetics (Mine activity)</p><p>Interviews in the media were given by experts and staff of DMO</p><p>A National Round table with the presence of Central and Local Government and also stakeholders around Lake Ohrid was held to present all the findings and to discuss the ways to solve these problems</p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLqMbabo7JC1Xg_PB5d7GkfqaPvFcWl8SJkG5I8CLAQhQGpPxn93fL-DawmRiTEluKHRpeW5qrAXHULBXLD3wo8o-uCZSUccqtwRAD2T_0cm8YstJQruwJ5BkN8CEHQvGYwMjNz9KPRus9K_7oIZdYfJX4I7Kof0G1zrNXs9K0oRntT4cdlQwYLiGa/s4288/DSC_0011.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLqMbabo7JC1Xg_PB5d7GkfqaPvFcWl8SJkG5I8CLAQhQGpPxn93fL-DawmRiTEluKHRpeW5qrAXHULBXLD3wo8o-uCZSUccqtwRAD2T_0cm8YstJQruwJ5BkN8CEHQvGYwMjNz9KPRus9K_7oIZdYfJX4I7Kof0G1zrNXs9K0oRntT4cdlQwYLiGa/s320/DSC_0011.JPG" width="320" /></a></p><p><br /></p><p><br /></p>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comVJVV+MC Pogradec, Albania40.8941469 20.643508440.790358228105859 20.5061792984375 40.997935571894146 20.7808375015625tag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-14913744110325334592020-03-01T05:57:00.000-08:002022-05-27T04:42:34.896-07:00National Round Table: Polluters of Lake OhridA national round table was organized in the end of the project: Identifying polluters of Lake Ohrid, UNESCO site.<div>The meeting was organized in Pogradec with the participation of Public Institutions, Ministry of Environment, Ministry of Tourism, Ministry of Energy and Transportation, representatives of Pogradec Municipality, representatives of protected areas. Also in the table were present representatives of tourism businesses, from civil society working around Lake Ohrid also journalist and media </div><div><br /></div><div>The aim of the meeting was to introduce the findings of this project, three investigative researches regarding the polluters around Lake Ohrid, and to discuss with all stakeholders the situation and to find ways how to solve them.</div><div><br /></div><div>The vice mayor of Municipality of Pogradec, Mrs Paskalino Ziko, promised that all these problems will be taken into account and other meetings will follow with stakeholders to address them</div><div><br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg9xvPNq9oA-dtiSJQSXSs5PQSsPvr-fLGwWJuvsfKIgQFnkPOaQ9jzbte3vg7VDyaOLoTE_QU-WvFAoVWU-fcDIK5-cOwV7YI6TlkzgEeQXfYiqwc21WZKPilwx388h-W1hbRrIplnLM5uUir7X583TpbdsCEI2-f5CBD7G0ne6PFq-tIpInxQYKya=s4288" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg9xvPNq9oA-dtiSJQSXSs5PQSsPvr-fLGwWJuvsfKIgQFnkPOaQ9jzbte3vg7VDyaOLoTE_QU-WvFAoVWU-fcDIK5-cOwV7YI6TlkzgEeQXfYiqwc21WZKPilwx388h-W1hbRrIplnLM5uUir7X583TpbdsCEI2-f5CBD7G0ne6PFq-tIpInxQYKya=s320" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiVUzPDpdmy4MzO41XHmhcbb_4MIwd3kXtw1Fahmp9fNb-PJ-Na3ClSBP9iYg6SoorN3le9skl2yp0VuYsjfjpcmTWOMvhfVvsxFJoGewV4mgD5Xnn8qI8UQIem7V5osiZM2V3OfvPDQhfoj4pjJdajyG8F-72tOjM6jvi_VJ20Snyu2v-bOF04TPWM=s4288" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiVUzPDpdmy4MzO41XHmhcbb_4MIwd3kXtw1Fahmp9fNb-PJ-Na3ClSBP9iYg6SoorN3le9skl2yp0VuYsjfjpcmTWOMvhfVvsxFJoGewV4mgD5Xnn8qI8UQIem7V5osiZM2V3OfvPDQhfoj4pjJdajyG8F-72tOjM6jvi_VJ20Snyu2v-bOF04TPWM=s320" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj4OQNRpZoFgQLytOyGRW8UgtZwGi-Zt6O3Z5G6Ida7MiFmHvuloaTuLZHIzzYOvr5z_yo9fG3va9Qw_GNIUzQ3LJ1LsSYjj_qV8O5kcGqmxuLKXcZG6XH_fP-Tn63_jN56qP-O7AstQoqPqBwvcimaF_TLteCwC03gkG9dYGOSRQnUkGpyB-22EOww=s4288" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj4OQNRpZoFgQLytOyGRW8UgtZwGi-Zt6O3Z5G6Ida7MiFmHvuloaTuLZHIzzYOvr5z_yo9fG3va9Qw_GNIUzQ3LJ1LsSYjj_qV8O5kcGqmxuLKXcZG6XH_fP-Tn63_jN56qP-O7AstQoqPqBwvcimaF_TLteCwC03gkG9dYGOSRQnUkGpyB-22EOww=s320" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgbZz2oEvriZpayqqeMAhcFNaRjDeX7tdpXBA5tbb342juyMk13RtA06AtHzzT1QxDW4A3wC5BG10eNONng196J8uYvau3poXTRJyF9gmKmQeMY8exczMk6qFlgAiQIiPIa_IxDbIEj4ne_O4EW6MEpMt5FzpFONSXLFeIqS92Tw6UwR6HPlYRf23BN=s4288" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2848" data-original-width="4288" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgbZz2oEvriZpayqqeMAhcFNaRjDeX7tdpXBA5tbb342juyMk13RtA06AtHzzT1QxDW4A3wC5BG10eNONng196J8uYvau3poXTRJyF9gmKmQeMY8exczMk6qFlgAiQIiPIa_IxDbIEj4ne_O4EW6MEpMt5FzpFONSXLFeIqS92Tw6UwR6HPlYRf23BN=s320" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-5791330344603736072020-02-13T02:10:00.003-08:002022-03-01T04:39:25.743-08:006 muaj pas marrjes së statusit UNESCO, ndotësit potencialë rrezikojnë Liqenin e Ohrit Liqeni i Ohrit, pjesa shqiptare, 6 muaj pas marrjes së statusit si pasuri natyrore dhe kulturore e UNESCO, ende nuk ka nisur të ndërmarrë masa për të ruajtur këtë mrekulli natyrore.<br />
<br />
Një raport i përgatitur nga DMO ALBANIA, në bazë të projektit: Evidence based campaign for Protecting Lake Ohrid, mbështetur nga Co Plan dhe financuar nga Bashkimi Europian, evidentoi disa ndotës potencialë të Liqenit të Ohrit në tre raporte investigative:<br />
<br />
Se pari ndotësit minerare të liqenit, pra aktivitet minerare me licencsa afatgjate ne zonen e mbrojtur edhe pse Liqeni tashmë është pasuri UNESCO.<br />
<br />
Peshkimi i paligjshëm dhe ekonomitë e paligjshme të peshkut kryesisht në zonën e Tushemishtit<br />
<br />
Ndotësit e tjerë: ujërat e zeza, fosfori, menaxhimi i mbetjeve, të përfshira në raportin e tretë investigativ<br />
<br />
Të tre raportet i janë dërguar gjithë institucioneve përgjegjëse dhe gjithë grupeve të intersit rreth liqenit, por fatkeqësisht nuk janë marrë ende masat e duhura për ti adresuar ato.<br /><div><br /></div><div><br /></div><div>Tre raportet investigative:</div><div><br /></div><div><a href="https://drive.google.com/file/d/1tJ6LKd_bcZaqZlu7qPpSKgabrIKHw9C7/view?usp=sharing">Ndotesit e Liqenit te Ohrit</a></div><div><br /></div><div><a href="https://drive.google.com/file/d/1F-sJa_7Znp92AfiEdDAey5wiSpXMoTHP/view?usp=sharing" target="_blank">Zona UNESCO dhe rreziqet <br /></a>
<br /><a href="https://drive.google.com/file/d/10K4BDmbWO0XZU91ZCCaK7O4bh1iLdFNN/view?usp=sharing" target="_blank">Rreziku i aktivitetit minerar <br /></a>
<br /></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg3OoDlfYcS3cxYgTVa7jZbXAtC9ko_SP1PyV5X7K3pUN9uUk7OeevSSXfSTolTHwkY39xUXaN91AqJmQQabvUQx-rgLUk0XYNExKSEcCk2QQfwF5paT8L7vfRVTLgA1LRpDxLUt90Thc9GvJn49eyVfYvNs7vZofm_zKqqHuowFpOZ0HVUPGYBcKcZ=s640" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg3OoDlfYcS3cxYgTVa7jZbXAtC9ko_SP1PyV5X7K3pUN9uUk7OeevSSXfSTolTHwkY39xUXaN91AqJmQQabvUQx-rgLUk0XYNExKSEcCk2QQfwF5paT8L7vfRVTLgA1LRpDxLUt90Thc9GvJn49eyVfYvNs7vZofm_zKqqHuowFpOZ0HVUPGYBcKcZ=s320" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div>Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-17474962386037954152020-01-27T03:30:00.000-08:002020-01-27T03:30:15.323-08:00A duhet te ndalen aktivitetet minerare rreth Liqenit te Ohrit?Për te mbrojtur gjendjen natyrore të liqeneve ndërkufitare në Republikën e Shqipërisë eshte dekretuar “Ligji per liqenet nderkufitare”, (Nr.9103,datë 10.7.2003, shpallur me dekret nr.3917, datë 30.7.2003 nga Presidenti i Republikës së Shqipërisë, z.Alfred Moisiu), fusha e veprimit te te cilit eshte edhe pjesa shqiptare e Liqenit të Ohrit. Dispozitat e këtij ligji detyrojne te gjithe personat fizikë e juridikë, publikë dhe privatë, vendas ose të huaj, që shfrytëzojnë pasuritë ujore, natyrore dhe biologjike të liqenit e të pellgut ujëmbledhës ose ushtrojnë veprimtari të ndryshme në to, të mbrojnë mjedisin e ekosistemit në perputhje me te gjitha aktet ligjore e nënligjore te Republikën e Shqipërisë, si dhe konventat, protokollet, marrëveshjet ndërkombëtare në të cilat Republika e Shqipërisë është palë.<div>
<br /><div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_MhIAm6s_g_UyLm82y1WqXbhMSqT59plrHU1kuhYEKDZGEVmJsG5qBaLxrkgC-qghmIPD9x5uyDWksDv7UA91fx3v94oPBGTBht8KoJPJ8xOSUA-X0Jc1zC56CSwCiB-1yPDSOiCatO0/s1600/67948215_2350768675018593_1071610502313934848_o.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="960" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_MhIAm6s_g_UyLm82y1WqXbhMSqT59plrHU1kuhYEKDZGEVmJsG5qBaLxrkgC-qghmIPD9x5uyDWksDv7UA91fx3v94oPBGTBht8KoJPJ8xOSUA-X0Jc1zC56CSwCiB-1yPDSOiCatO0/s320/67948215_2350768675018593_1071610502313934848_o.jpg" width="320" /></a><div>
Ne kundershtim me kete ligj qeveria shqiptare mbas dekretimit te ketij ligji, (6-mujori dyte i vitit 2003 dhe ne vazhdim), ka licensuar 18 subjekte, per aktivitete te ndryshme minerare ne pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit.<br /><br />Ligji, në nenin 14 te tij, (pikat ç, e, ë), percakton veprimtaritë e ndaluara në liqenet ndërkufitare dhe pellgjet e tyre ujëmbledhëse si : ndërtimi e funksionimi pranë tyre i venddepozitimeve të mbetjeve dhe i dambave, minierave dhe degëve të industrisë përpunuese; çelja e guroreve në vende që dëmtojnë peizazhin e zonës apo marrja e rërës, e zhavorreve dhe e çdo materiali tjetër ne basen. Aktivitetet e kompanive te licensuara janë prezente edhe sot, dhe duhet të theksohet se nuk zbatohet kuadri ligjor përkatës duke u bëre një kercenim serioz për cilësinë dhe sasinë e treguesve natyrorë të ujërave te rajonit ku ushtrohet aktiviteti.<div>
<br /></div>
<div>
Aktualisht janë 7 kompani të cilat ushtrojnë aktivitet minerar rreth Liqenit të Ohrit, në zonën e mbrojtur. A kontrollohen ato për impaktin që sjellin në mjedis?<br /><br /> <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXtwnv4vTsCL_KvQKOvbcOfbzFMNG0YAsthatHGeF2EebyxhKMNyPFbPQeG-PyLdtczkXf_iyLTqADDFvMu0Ydm1XetqFr7tBBF7DDR0fp6jXtQaEEUFpO6Us3aV1e28rmtluVC1T7pPM/s1600/68406202_2350770641685063_2581662527607799808_n.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="633" data-original-width="740" height="273" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXtwnv4vTsCL_KvQKOvbcOfbzFMNG0YAsthatHGeF2EebyxhKMNyPFbPQeG-PyLdtczkXf_iyLTqADDFvMu0Ydm1XetqFr7tBBF7DDR0fp6jXtQaEEUFpO6Us3aV1e28rmtluVC1T7pPM/s320/68406202_2350770641685063_2581662527607799808_n.png" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzuvQ7syY1WcaGTeXRoJkIlE6g2K9jBIaDcGR6YMA7QkBb48QVp1yNhPeOKwo99TnmfnX_PhB0_j04fm8AdyVZ5MI9_LtpV3Ey-0OR6AAQopq7skEEi7PFy2H5pbVhjpz38SMQkar8wTQ/s1600/69056444_2350768688351925_8517613931215192064_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="960" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzuvQ7syY1WcaGTeXRoJkIlE6g2K9jBIaDcGR6YMA7QkBb48QVp1yNhPeOKwo99TnmfnX_PhB0_j04fm8AdyVZ5MI9_LtpV3Ey-0OR6AAQopq7skEEi7PFy2H5pbVhjpz38SMQkar8wTQ/s320/69056444_2350768688351925_8517613931215192064_o.jpg" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
</div>
</div>
Eva Kushovahttp://www.blogger.com/profile/01800387054216730390noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-83657257926755789462020-01-24T03:02:00.001-08:002020-01-24T03:15:28.447-08:00Census of wintering water birds in Ohrid Lake region for the year 2020.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQyEjX48b3ivLe5kkd_pNWxABjEqZC3i3fLXtE9vy2UnHJ0q1yRHIZvS-cD9Bek849XPUI6zwPnVpbCY91cJTG2ljC7AXm6CWN9QLtd9EYKpQ49qxp-jODJuiJRl4OFEcOKOweZ_Hcq0Cv/s1600/82474424_640222226734989_6329625434489094144_n.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQyEjX48b3ivLe5kkd_pNWxABjEqZC3i3fLXtE9vy2UnHJ0q1yRHIZvS-cD9Bek849XPUI6zwPnVpbCY91cJTG2ljC7AXm6CWN9QLtd9EYKpQ49qxp-jODJuiJRl4OFEcOKOweZ_Hcq0Cv/s320/82474424_640222226734989_6329625434489094144_n.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="background-color: #f1f0f0; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">The countdown, or otherwise known </span><span style="background-color: #f1f0f0; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">as the wintering waterfowl census at Lake Ohrid, in the Pogradec </span><span style="background-color: #f1f0f0; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">Terrestrial Protected Landscape </span><span style="background-color: #f1f0f0; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">for the year 2020 has ended.</span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0; font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">In the Pogradec , the countdown or otherwise known as the wintering waterfowl census in Lake Ohrid region for the year 2020 has ended. </span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">This is the fifth consecutive year that this census is being conducted by the Protected Areas Administration and the volunteers involved in the project.</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">
The counting was done simultaneously in the Macedonian part of the lake.</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">
The results show a smaller number of wintering birds compared to last year, one of the main causes of this situation is the mild winter with no snowfall and frost.</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">
The total number is about 11 000 birds and 26 species. The species with the largest presence are: Bajza (Fulica atra), Coconut Seabird (Chroicocephalus ridibundus), Diptera Rosa (Aythya fuligula), and the Little Caterpillar (Tachybaptus ruficollis).</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk9YCjmZCw3mrAY4aD7YCAFpIzbsu0mIGT8r0hyB0pNdNWVZJQ844sUaf2LfoN7arMvp7CcKzTe_B3daqpektcXxnvE2dETAVAM0PkuWCoqX5YZRzjXIQW-zyZt0B2GveZOENYexV3tcjG/s1600/82813887_117431439584490_2925970097015095296_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk9YCjmZCw3mrAY4aD7YCAFpIzbsu0mIGT8r0hyB0pNdNWVZJQ844sUaf2LfoN7arMvp7CcKzTe_B3daqpektcXxnvE2dETAVAM0PkuWCoqX5YZRzjXIQW-zyZt0B2GveZOENYexV3tcjG/s400/82813887_117431439584490_2925970097015095296_n.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
<br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">It is noted that the birds stand very close to the shore of the lake, indicating that the birds feel undisturbed by humans.</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">
The census in our country is part of the International Wetlands International Census organized by Wetlands International and is in its 54th season.
As reported by Gani Bego, Specialist in Management of Protected Areas</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">-----------------------------------------------------</span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">Ne Peisazhin e Mbrojtur Tokesor-Ujor te Pogradecit , perfundoj numurimi apo sic njihet ndryshe censusi i shpendeve dimerues te ujit ne liqenin e Ohrit per vitin 2020.</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><br /></span></span></span></span>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"> Ky eshte viti i peste radhazi qe ky census zhvillohet nga Administrata e Zonave te Mbrojtura si dhe vullnetaret e angazhuar ne kete projekt. </span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">
Numurimi u be njekohesisht dhe ne pjesen maqedonase te liqenit. </span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">
Nga rezultatet verehet nje numer me i vogel shpendesh dimerues ne krahesim me vitin e kaluar, nje nga faktoret kryesor per kete eshte dimri i bute dhe pa reshje debore dhe ngricash.</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">
Numri total eshte rreth 11 000 shpende dhe 26 lloje. Llojet me prezencen me te madhe jane: Bajza( Fulica atra), Pulebardha kokezeze( Chroicocephalus ridibundus), Rosa laramane me çafke( Aythya fuligula) si dhe Kredharaku i vogel (Tachybaptus ruficollis)</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">
Verehet se shpendet qendrojne shume afer bregut te liqenit, kjo tregon se shpendet ndihen te pashqetesuar nga njeriu. </span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;">
Censusi ne vendin tone eshte pjese e censusit Nderkombetar teshpendeve ujor qe organizohet nga “Wetlands Internacional “ dhe eshte ne sezonin e 54-te tij.
Gani Bego, Specialist Menaxhimi i zonave te mbrojtura</span></span></span></span><br />
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
<span style="background-color: #f1f0f0;"><span style="font-family: "helvetica" , "arial" , sans-serif;"><span style="font-size: 14px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span>
</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-50986736034466638022019-09-18T04:34:00.001-07:002019-09-18T04:34:30.890-07:00Veprimtaria humane ne pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit dhe ndikimi i tyre ne gjendjen mjedisore te liqenit te Ohrit<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg166qTMrub5n3fv2z_CMjYsaEtZnWCb2SS5u4aD8wYX5NGqiM_ld4Eu6druJldhtqpwuyyE9c7Yo3pEs964cRcIYJu6tqyzUihBeseVcir13TdE_cX2eKCv7hs2SNNI5hSqygjedNwKR8H/s1600/67222853_2301495176612610_5286633106722258944_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="960" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg166qTMrub5n3fv2z_CMjYsaEtZnWCb2SS5u4aD8wYX5NGqiM_ld4Eu6druJldhtqpwuyyE9c7Yo3pEs964cRcIYJu6tqyzUihBeseVcir13TdE_cX2eKCv7hs2SNNI5hSqygjedNwKR8H/s400/67222853_2301495176612610_5286633106722258944_n.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
Liqeni i Ohrit është një liqen i thellë, oligografik me prejardhje tektonike dhe ndër 2-3 liqenet më të lashta në botë. Kjo ekzistencë e gjatë e liqenit ka lejuar zhvillimin e një ekosistemi të jashtëzakonshëm, i cili ruan një shkallë të mrekullueshme të biodiversitetit endemik. Nga ana objektive, Liqeni i Ohrit përfaqëson një dukuri natyrore të pakrahasueshme sipas kriterit (vii) të Direktivave Operative për Zbatimin e Konventës së Trashëgimisë Botërore. Duke ruajtur rreth 1,500 specie, dhe më shumë se 300 specie endemike, Liqeni i Ohrit mund të konsiderohet ndoshta si një ndër liqenet më me shumëllojshmëri në botë duke llogaritur edhe sipërfaqen e zonës.<br />
<br />
Evoluimi i biodiversitetit jashtëzakonisht të pasur të Liqeni të Ohrit lidhet ngushtë me ekologjinë e tij të veçantë. Ashtu si në shumicën e liqeneve të tjera, ekologjia e Liqenit të Ohrit është një pasqyrim i pellgut ujëmbledhës dhe mjedisit të tij eko-klimatologjik. Prania dhe evoluimi i biodiversitetit të pasur të liqenit mbështetet nga rrjedha nënujore e ujit të freskët, të pastër e të pasur me oksigjen në liqen. Liqeni është ende mjaft oligografik, me një kthjelltësi prej 14m, por mesatarja e përqendrimit total të fosforit është rritur në 4.5 mg m-3.<br />
<br />
Por pavarësisht kesaj, Liqeni i Ohrit po përjeton ndryshime të mëdha natyrore mjedisore rezultat i ndikimit antropogjen gjithnjë në rritje në vitet e fundit duke u kthyer në një burim shqetësimi. Ka disa të dhëna për një “krizë të frikshme të biodiversitetit” për shkak të ndikimeve të njerëzve të cilat janë grumbulluar përgjatë dhjetëvjeçarëve të fundit.<br />
<br />
Aktualisht shqetësimet kryesore të ruajtjes për Liqenin e Ohrit përfshijnë ndikime të shumta që ndodhin ne pellgun e tij ujembledhes, perdorimin pa kriter të tokës, sidomos në zonën litorale, trysnitë nga veprimtari të paqendrueshme në bujqësi dhe pylltari, trysnitë nga veprimtaritë turistike dhe popullsia në rritje pranë kufirit ndarës ujor, speciet e huaja, degradimi i habitateve natyrore, si dhe ndryshimet e klimës globale.<br />
<br />
Projekti “Evidence based campaign “Protecting Lake Ohrid”, zbatuar nga DMO ALBANIA, mbeshtetur nga Co-Plan permes thirrjes se granteve per mjedisin, financuar nga Bashkimi Europian, ka ndërmarë këtë investigim për të evidentuar ndotesit potenciale të ekosistemit te liqenit të Ohrit, rankimin e tyre, adresimin e problematikave tek piramida politikeberese në nivel qëndror dhe local si dhe tek të gjithë “grupet e interesit” në rajon, me qëllim jo vetem sensibilizimin e tyre, por edhe gjetjen e zgjidhjeve efektive duke lehtësuar përdorimin efektiv dhe të përgjegjshëm të burimeve natyrore në rajonin ndërkufitar rreth Liqenit të Ohrit, per te siguruar dhe garantuar kështu zhvillimin e qëndrueshëm të rajonit.<br />
<br />
Investigimi përfshiu pjesen shqiptare te pellgut ujembledhes te liqenit te Ohrit, dhe në veçanti ne keto fusha prioritare:<br />
<br />
- Ndotja nga burimet pikesore – rezultat i veprimtarive apo aktiviteteve qe cojne ne rritje te sasise se fosforit e te metaleve te renda qe hyjne ne liqen prej tyre duke kercenuar seriozisht kushtet oligotrofike dhe cilesine e ujit te liqenit veçanerisht ne zonat bregliqenore.<br />
- Ndotja nga burimet difuze – rezultat i veprimtarive e praktikave menaxhuese te tokes urbane, bujqesise dhe pyjeve ne pellgun ujembledhes te liqenit te Ohrit te cilat ndikojne ne sasine e fosforit qe hyn ne liqen nga keto burime.<br />
<br />
<b>“Evidence based campaign “Protecting Lake Ohrid”</b><br />
Investigimi synon qe permes ketij informacioni te detajuar dhe professional ti adresoje ne rruge te drejte problematikat e ketij ekosistemi sa unikal aq dhe delikat, të rrisë vetëdijen dhe njohuritë e palëve të interesuara lokale por jo vetëm, për të kontribuar në zvogëlimin e problemeve që rrezikojnë Liqenin e Ohrit për shkak të përdorimit dhe menaxhimit jo të qëndrueshëm të burimeve natyrore.</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-3638833076537372752019-09-17T05:22:00.002-07:002019-09-17T05:22:41.385-07:00Ndotesit Potenciale ne burimet natyrore te liqenit te Ohrit<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM1Wz6sKA0bJzLdSTcJ4MAg3dRlG-foniM_yXdZDYKIIDbiGjLX1pDIvtkcKqGjafpVjkiOzk0rI-AxqxKgvzY9F6wAuCaMzeQ0BDlJiJExC98H3rBKVLJ_5ZI77JOhpeWspnveIM4OJ6k/s1600/52913834_2073816996047097_1878850241252294656_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="540" data-original-width="960" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM1Wz6sKA0bJzLdSTcJ4MAg3dRlG-foniM_yXdZDYKIIDbiGjLX1pDIvtkcKqGjafpVjkiOzk0rI-AxqxKgvzY9F6wAuCaMzeQ0BDlJiJExC98H3rBKVLJ_5ZI77JOhpeWspnveIM4OJ6k/s640/52913834_2073816996047097_1878850241252294656_n.jpg" width="640" /></a></div>
<i><br /></i>
<i>Gjetjet per ndotesit e Liqenit te Ohrit ne kuader te projektit e financuar nga Bashkimi European “Evidence based campaign “Protecting Lake Ohrid”.</i><br />
<br />
Liqeni i Ohrit dhe pellgu ujembledhes i tij mbetet nje ekosistem vital me shume asete, pasuria dhe larmia e te cilave jane edhe arsyet kryesore pse njerezit kane zgjedhur te jetojne ne kete rajon. Kerkimet shkencore tregojne nje lidhje te qarte midis ekonomise dhe burimeve te shendetshme te liqenit te Ohrit.<br />
<br />
Por studimet e kryera ne dy dekadat e fundit, kane argumentuar keto probleme shume serioze mjedisore qe kerkojne jo vetem evidentimin e tyre por dhenien edhe te alternativave per zgjidhjen e tyre. Keshtu :<br />
<br />
- <b>Perqendrimet e fosforit</b> ne pjese te caktuara te tij jane aq te larta sa qe mund te shkaktojne rritje te tepruar te algave te cilat fillimisht e kthejne ujin ne ngjyre te gjelber dhe me pas algat zene gjithe siperfaqen ujore prane bregut. Algat do te pengojne perdorimin e ujit per argetim (per te notuar, levizjen e varkave etj.) dhe do te pakesojne nivelin e oksigjenit, çka gje qe do sjelle ndryshime dramatike te jetes bimore e te peshkut ne liqen.<br />
<br />
Fosfori i cili shkakton keto probleme vjen nga shkarkimet e ujërave te zeza dhe nga shpelarja e siperfaqeve bujqesore, pyjore dhe urbane. Sasia e fosforit qe futet ne liqen duhet te zvogelohet, per te patur nje ekosistem te shendetshem dhe nje shfrytezim sa me te kendshem te liqenit nga banoret dhe turistet qe frekuentojne kete zone.<br />
<br />
- <b>Prania e stoqeve te sterileve e te mineraleve</b> ne pellgun ujembledhes ka shkaktuar rritjen e vazhdueshme te permbajtjes se metaleve te renda si Fe, Cu, Ni, Co dhe Cr ne ujin e liqenit dhe ne sedimentet e tij, çka perben nje rezik potencial per intoksikimin e botes ujore ne liqen. Disa nga keto metale jane biakumuluar te peshqit, zogjte dhe demtojne potencialisht shendetin e njerezve qe ushqehen me keto kafshe.<br />
<br />
Meqenese keto metale infiltrojne ne ujërat nentokesore ato perbejne rrezik edhe per njerezit qe marrin ujin e pijshem nga keto zona. Nga pervoja e vendeve te tjera eshte vertetuar se marrja nepermjet ushqimit per nje kohe te gjate e ketyre metaleve dhe e metaleve te tjera qe hasen ne keto zona, ka shkaktuar efekte te tmerrshme ne shendetin e njerezve.<br />
<br />
<b>Ka edhe probleme te tjera</b>, (gjuetia pa kriter e peshkut dhe e zogjve, demtimi i disa zonave te shumimit te tyre, demtimi i burimeve ujore, lumenjve, tokes bujqesore apo ndryshimin e bregut te liqenit nga zhvillimi), si dhe te pasurive kulturore te rajonit, per te cilat duhet nje Plan Veprimi i cili parashtron menyrat per uljen e ndotjes nga keto elemente, identifikon strategji te pershtatshme per restaurimin e pjeseve te kontaminuara, si dhe rekomandon zgjidhje perkatese. </div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7217604872080815949.post-47955583811270615722019-09-04T05:48:00.002-07:002019-09-04T06:15:39.375-07:00Liqeni më i vjetër i Evropës ndikon klimën ne rajon prej 1.36 milion vjet.<div dir="ltr" trbidi="on">
Një artikull mjaft interesant nga Ben Long i Universitetit Wollongong tregon për zbulimet e një ekipi ndërkombëtar shkencëtarësh, i cili ka investiguar shtratin e Liqenit të Ohrit dhe ka identifikuar sesi liqeni më i vjetër në Evropë ka ndikuar prej 1.36 milion vjetësh mbi klimën në rajon, veçanërisht për rreshjet e shiut gjatë periudhes se dimrit. Të dhënat e mbledhura nga Liqeni i Ohrit do të mundësojnë të kuptuarit më mirë se si ndryshimi i klimës do të ndikojë në rajon në të ardhmen.<br />
<b>Perkthimi i artikullit origjinal: </b><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<i>Dr Alexander Francke nga Shkolla e Tokës, Atmosferës dhe Shkencave të Jetës, Universiteti i Wollongong, Australi. Photo: Paul Jones, UOW</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN3w-rPcyirxKv6IFe39i1-xESOV-n1kH-keuNvPIzopzZXlgNSMiB-uyNuMDOwM63v04nffCSvh5UHCp2Of-f1rQkZKn08RNyk86nZwXKFpcZfO0A6i9LH9dZqeE2vHJZJRcU77j8IK0q/s1600/europesoldes.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="800" height="384" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN3w-rPcyirxKv6IFe39i1-xESOV-n1kH-keuNvPIzopzZXlgNSMiB-uyNuMDOwM63v04nffCSvh5UHCp2Of-f1rQkZKn08RNyk86nZwXKFpcZfO0A6i9LH9dZqeE2vHJZJRcU77j8IK0q/s640/europesoldes.jpg" width="640" /></a></div>
<i><br /></i>
<i>Duke analizuar bërthamat e sedimenteve nga shtrati i liqenit më të vjetër të Evropës, një ekip ndërkombëtar shkencëtarësh ka krijuar një histori të detajuar klimatike të Mesdheut veri-qendror që shtrihet per 1.36 milion vjet — dhe zbuloi mekanizmin e klimës që ka nxitur reshjet e dimrit në rajon.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Shkencëtarët, përfshirë doktor Alexander Francke nga Universiteti i Wollongong (UOW), shpuan shtratin e Liqenit të Ohrit, i cili shtrihet në kufirin e Shqipërisë dhe Maqedoninë e Veriut dhe mendohet se është liqeni më i vjetër në Evropë. Studimi u drejtua nga Profesori i Asociuar Bernd Wagner nga Universiteti i Këln dhe Dr. Hendrik Vogel nga Universiteti i Bernës.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Rezultatet e hulumtimit të tyre janë botuar në revistën shkencore prestigjioze Nature.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Duke furnizuar informacione shume te rrendesishme mbi faktorëe që kanë nxitur klimën e rajonit te Mesdheut në të kaluarën, të dhënat që ata mbledhin do të ndihmojnë shkencëtarët të modelojnë më saktë klimën e ardhshme të rajonit nën ngrohjen globale.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Shpimi u bë në 245 metra thellësi dhe arriti në një thellësi maksimale prej 568 metrash në sediment. Analizat zbuluan se Liqeni i Ohrit u krijua për herë të parë 1.36 milion vjet më parë dhe ekziston vazhdimisht që prej ate kohe. Pasardhja e gjerë e sedimentit lejoi studiuesit të rindërtojnë klimën gjatë gjithë historisë së liqenit në detaje të hollësishme.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Të dhënat gjeokimike dhe të dhënat e polenit tregojnë se reshjet e dimrit u rritën në rajonin mesdhetar veri-qendror gjatë periudhave të ngrohta, interglaciale. Gjatë këtyre intervaleve, simulimet e modelit klimatik tregojnë rritje të ciklogenezës (zhvillimin dhe forcimin e zonave me presion të ulët në atmosferë) mbi Detin Mesdhe gjatë verës dhe vjeshtës vonë duke çuar në reshje domethënëse më të larta të dimrit.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Klima mesdhetare karakterizohet nga vera të thata dhe dimra të lagësht, kështu që reshjet e dimrit janë thelbesore për popullsinë e rajonit dhe bujqësinë.</i><br />
<i><br /></i>
<i>"Ne zbuluam një lidhje midis musonit afrikan dhe reshjeve të dimrit në rajonin e Mesdheut, domethene midis sistemeve klimatike tropikale dhe reshjeve në gjerësi mesatare mijëra kilometra larg," tha Dr. Francke, një studiues i studimit në Laboratorin Gjeokronologjik të Wotongong Isotope.</i><br />
<br />
<i>"Kurdoherë që rrezatimi diellor i ardhur nga dielli rritet në hemisferën veriore keni këtë migrim drejt veriut të sistemit të klimës tropikale dhe ne shohim rritje të reshjeve gjatë dimrit në Liqenin e Ohrit. Ne e shohim këtë mekanizëm vazhdimisht gjatë 1.3 milion viteve të fundit."</i><br />
<i><br /></i>
<i>Gjatë këtyre periudhave më të ngrohta, lëvizja drejt veriut e sistemeve klimatike tropikale shkaktoi temperatura më të larta të sipërfaqes së detit në Mesdhe dhe rritje të avullimit, duke forcuar zhvillimin lokal të ciklonit në Mesdhe dhe forcimin e sistemeve të presionit të ulët të Atlantikut të Veriut që migrojnë drejt lindjes.</i><br />
<i><br /></i>
<i>"Ky sistem klimatik do të ishte mjaft i qëndrueshëm gjatë verës dhe vjeshtës deri sa ulja e temperaturave në dimër dhe ajri i ftohtë nga veriu bën që i gjithë sistemi të bëhet i paqëndrueshëm dhe ky sistem me presion të ulët lëviz drejt lindjes drejt Gadishullit Ballkanik dhe promovon reshjet në muajt e dimrit , "Shpjegoi Dr. Franke.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Aktualisht ekziston një mospërputhje në modelet e klimës se si ngrohja globale do të ndikojë në klimën mesdhetare dhe, veçanërisht, si do të ndikojë në reshjet e dimrit: disa modele tregojnë rritje të reshjeve të dimrit, të tjerë tregojnë se dimri do bëhet më e thatë.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Dr Francke thotë se të dhënat e mbledhura nga Liqeni i Ohrit do të mundësojnë një kuptim më të mirë se si ndryshimi i klimës do të ndikojë në rajon. Sidoqoftë, për shkak se ndryshimet klimatike të kohëve të fundit të drejtuara nga njerezit kanë shkaqe të ndryshe nga ngrohjet e mëparshme, nuk është akoma e sigurt nëse do të çojë në një rritje të ngjashme të reshjeve të dimrit në Mesdhe.</i><br />
<i><br /></i>
<i>"Ne duhet të jemi të kujdesshëm. Ne nuk mund t'i marrim këto rezultate dhe të themi se nëse nxehet në të ardhmen dhe nuk dihet nese do të ketë edhe më shumë reshje gjatë dimrit në Mesdhe", tha Dr. Francke.</i><br />
<i><br /></i>
<i>"Disa modele klimatike po parashikojnë më shumë reshje dimërore por të tjerë po parashikojnë dimra më të thatë. Sidoqoftë, modeluesit e klimës tani do të jenë në gjendje të përdorin të dhënat që kemi mbledhur nga Liqeni i Ohrit për të përmirësuar modelet e tyre dhe për të zhvilluar parashikime më të sakta se çfarë do të ndodhë në të ardhmen." </i><br />
<i><br /></i>
<i><b>Burimi ne anglisht: </b></i><b><a href="https://phys.org/news/2019-09-europe-oldest-lake-million-years.html?fbclid=IwAR33t2cco8PDU9lZhlPbrJH3PoDZZePi04XcibTN2RW5mnmkTr1nRKYSfKU">Europe's oldest lake traces 1.36 million years of climate</a></b><br />
<br />
<b>Shenim</b>: Te drejtat e autorit per gjithe materialet ne site i perket <a href="https://lakeohrid.blogspot.com/">Lake Ohrid Heritage</a><br />
<br />
Per cdo kerkese bashkepunimi, ju lutem na kontaktoni tek <a href="https://www.facebook.com/LakeOhridHeritage/">https://www.facebook.com/LakeOhridHeritage/</a></div>
Unknownnoreply@blogger.com